Onsdagen den 10 mars är det ett år sedan de första coronarestriktionerna trädde i kraft i Sverige. Ett år av pandemi har gått - med inställda aktiviteter, avsaknad av fysisk beröring och en annorlunda vardag. Dagen har frågat kristna från olika sammanhang vad de längtar mest efter att få göra när pandemin är över.
1. Vad längtar du efter när pandemin är över?
2. Vilken erfarenhet tar du med dig?
Clara Lidström, Umeå
1. Jag saknar verkligen att få bjuda hem människor - det är ett av mina kärleksspråk: att samla folk i vårt hem och få bjuda på mat. Det är jättesvårt att vara utan så länge.
2. Att behovet av snygga kläder och att få göra sig fin inte behöver vara det minsta ytligt utan har med mänskliga relationer att göra. Har man ingen att visa upp sig för, ja, då är det inte lika roligt. Behovet av bekräftelse är något vi alla behöver.
Daniel Svensson, Helsingborg
1. Jag längtar efter folkvimmel och mingel under välbesökta gudstjänster. Där nya och gamla, unga och gamla möts och bildar en gränsöverskridande gemenskap.
2. Jag tar med mig insikten om hur viktig familjen och hemmet är för den kristna tron. Om vi vill föra tron vidare till nästa generation så behöver Jesus vara hemma, och inte bara i kyrkans lokaler.
[ Han startar upprop för att kyrkorna ska få lättade restriktioner ]
Kajsa Rosén, Knivsta
1. Att få krama mina föräldrar. De bor i Västerbotten och jag har inte fått träffa dem på ett år. Det känns allt annat än okej.
2. Att det faktiskt inte är så farligt att ta det lugnt och inte hitta på saker hela tiden. Det har jag fått lära mig och upptäckt att jag trivs bättre med det än jag kunde tänka mig.
Rebecka Folkesten, Boden
1. Jag längtar efter att få möta människor och fira gudstjänst.
2. Att det Afrikanska uttrycket “det krävs en by för att uppfostra ett barn” verkligen stämmer. Att vara småbarnsförälder i dessa tider har varit tufft eftersom isoleringen lett till sämre socialt stöd.
Stefan Gustavsson, Stockholm
1. Jag längtar efter att få bjuda hem vänner på middag, få fira gudstjänst tillsammans med syskon i tron, få möta ungdomar på riktigt – inte bara via skärm och tala om de stora frågorna i livet, få resa till nya platser i Guds vackra värld.
2. Pandemin har visat hur praktisk den digitala världen är och hur mycket som är möjligt att göra online. Samtidigt har pandemin också visat hur fattigt det digitala livet är jämfört med att få mötas ansikte mot ansikte. Om vi inte visste det tidigare så vet vi nu att vi är kroppsliga varelser, skapade för rummets dimension. Skärmen inte bara plattar till oss, gör oss endimensionella, utan riskerar att för stunden upplösa vår fysiska verklighet.
[ Kristna profiler vill se lättade restriktioner för gudstjänster ]
Märta Ottestig, Gunsta
1. Att kunna sova över hos kompisar och släkt, och att få träffa mormor, morfar, farmor och farfar. Och att kunna gå på stan!
2. Jag tror att jag kommer vara mer tacksam över att kunna resa.
Elin Sharew, Piteå
1. Träffa och krama vänner.
2. Att utekalas i 18 minusgrader kan vara kul, och att vi kan få se Guds härlighet även när omständigheterna är trista.
[ Amanda Lind vill lyfta restriktioner för gudstjänstbesök så fort som möjligt ]
Peter Halldorf, Sturefors
1. Ett besök med bröderna på DeKlomp, den lokala puben.
2. Meningen ligger i väntan.
Lina Mattebo, Stockholm
1. Bjuda hem vänner på middag, gå på teater och utställningar, ta tåget till familj och vänner som inte bor här. Hitta på saker spontant! Krama mina nära, skriva på café, gå på gudstjänster. Inte behöva hålla avstånd.
2. Att det är skönt att inte ha så mycket inbokat, hur viktigt det är att tillhöra mindre gemenskaper och att begränsningar får mig att känna mig mindre otillräcklig. Hur orättvist kriser drabbar oss.
Birger Thureson, Sollentuna
1. Att kunna umgås fritt med barn och barnbarn, och att fika eller äta lunch med vänner som vi brukar träffa. Hemma hos oss, eller hemma hos dem. Och så att fira gudstjänst i kyrkan, förstås.
2. En starkare medvetenhet om att människan är en social varelse, och en djupare förståelse för bilden av kyrkan som Kristi kropp, där varje enskild lem finner sin mening i samverkan med andra.
Pontus Adefjord, Uppsala
1. Att få möta människor ansikte mot ansikte. Och att få träffa och lära känna min församling! Det hann jag inte göra när jag började som ny präst i samband med pandemin.
2. Att det är otroligt lätt att ta saker för givet. Men också att människor är uppfinningsrika och hittar ofta andra sätt att göra saker på. Som att förlänga kommunionen så att människor kan komma mer utspritt till kyrkan, eller att ha ungdomsträffar i digitala rum. Det blir kanske inte lika bra, men det går.
[ Anders Tegnells besked om påsk i kyrkorna ]
Carl-Henric Jaktlund, Falköping
1. Lovsjunga för full hals i kyrkan tillsammans med stor grupp andra, kramas, gå på bröllop, sitta på idrottsläktare och se sönerna spela, resa både när och fjärran, besöka nöjesfält, gå på konserter.
2. Att människoliv är så värdefulla att det är värt ordentliga uppoffringar, samt att det digitala verkligen kan tjäna oss till fördjupad gemenskap med såväl människor som Gud. Världen har krympts och förstorats på samma gång.
Lena Abjörner, Knivsta
1. Att få fira gudstjänst med hela församlingen, både unga och gamla. Att få se varandra, kunna följa hur barnen växer, prata efter mässan, känna gemenskapen i kyrkan - den saknar jag verkligen! Det känns jättetufft utan den.
2. För 30 år sedan spelade vi in kassettband från gudstjänsten och delade ut till de på äldreboenden som ville ha. Tänkt om vi kunde fortsätta med att sända gudstjänsten digitalt, för den som inte kan komma till kyrkan. I stället för att våra äldre ska behöva sitta och titta på någon talkshow på engelska kan man väl sätta på en gudstjänst på tv:n? Jag har under det här året också suttit i en traktor och följt ett dop via skärm - det är häftigt att kunna delta.
Mikael Hallenius, Örebro
1. Få mötas fysiskt, kramas, gå på fotboll och att se vad Gud kommer att göra genom församlingar i Sverige.
2. Jag tar med mig erfarenheten av en längre tid med ett lugnare tempo. Hoppas att det gör något bestående med vårt sätt att leva våra liv.
Elin Wingård, Alsike
1. Att få krama mina brorsbarn, tvillingar som föddes för fem månader sedan. Det längtar jag verkligen efter.
2. En fascination över hur snabbt allt man tagit för givet kan ställas på ända. Och en tacksamhet över allt man faktiskt har.
Anne-Lina Janner, Upplands Väsby
1. En fullsatt kyrka och psalmsång som lyfter taket! Som kyrkomusiker längtar jag verkligen efter att få fira gudstjänst tillsammans på riktigt.
2. Hur viktigt det är för mig med energiväxlingen, mellan möten med människor och egentid. Jag har mindre ork nu när vi inte kan träffas - möten med människor ger mig energin jag behöver.
[ Tillåtet med 50 på gudstjänst - helgen efter påsk ]
Linda Rea, Växjö
1. Jag längtar efter hembjudningar, fest, stora middagar, fyllda gudstjänstlokaler!
2. Ensam är inte stark. Är du förkyld - stanna hemma (så slipper alla andra bli förkylda). Tar mer tid till inget.
Johanna Gell, Jönköping
1. Träffa vänner inomhus på café. Större firanden. Lovsjunga och fira gudstjänst tillsammans med många människor från olika kyrkliga sammanhang på samma fysiska plats. Resa i Sverige och utomlands. Krama de äldre på hemtjänsten.
2. Vikten av den lilla gemenskapen, de djupa vänskaperna, där man delar livet. Leva i nuet och ta en dag i taget. Vara tacksam för de små sakerna så som sol, skidåkning och familj. Efter otaligt antal promenader och grillningar: Det finns inga dåliga väder? Och att Gud är god och trofast i och genom allt.
