Den har ett mytiskt skimmer över sig, arkitekturhuvudstaden Barcelona. Här finns den ena spännande byggnaden efter den andra. Från ständigt byggkransinramade basilikan Sagrada Família till fantasifulla Casa Batlló på huvudgatan Passeig de Gràcia.
Tillsammans med de många konstverken gör maten, bergen, närheten till stränder och hav samt mycket annat den fascinerande staden väl värd ett besök när pandemin nu tycks ha lugnat sig. Och i början av maj är det maraton där igen.
Just det 42 195 meter långa loppet såg jag fram emot att springa redan i mars 2020. Men som bekant blev det mesta på andra sätt än vi tänkt oss under den våren och de följande två åren. covid-19, restriktioner och olika namn på mutationer fyllde vardagen såväl i Sverige som i Spanien och det mångåriga maratonet flyttades fram till i oktober samma år. Men det räckte inte med det.
I augusti 2020 beslutade arrangörerna att flytta loppet ända till i november 2021. Det skulle däremot visa sig fungera. Men låt oss först backa några år.
April 2017. Ett helt annat läge är det när jag, och min då blivande fru Anna, den här våren bekymmerslöst strövar bland La Ramblas gröna träd. Öster om dem, i stadsdelen Barri Gòtic, reser sig Catedral de Barcelona (Santa Eulàlia) majestätiskt. Katedralen invigdes 1459, över 160 år efter byggstarten. Helt färdig byggdes den först i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Uppe på dess tak serveras en bra vy över den katalanska miljonstaden.
På håll skådar jag ett annat långvarigt byggprojekt; väldiga och välkända basilikan Sagrada Família (Heliga familjen), signerad arkitektikonen Antoni Gaudí. Stadens spektakulära landmärke började byggas redan 1882 och är inte färdigt än. Tidigare har en prognos sagt att det hela ska vara så gott som klart år 2026, men även det målet har övergetts på grund av pandemin.
[ Bygget av katedral i Barcelona försenas ytterligare ]
Ännu väldigare ter sig helgedomen förstås när vi tagit oss ända fram och nerifrån blickar upp mot tornen och stenfigurerna. Vill en gå in i basilikan rekommenderas att boka biljett i förväg eftersom köerna kan vara långa. Det är även tipset inför ett besök i lekfulla Parc Güell, men dess “pepparkakshus” och andra kreationer kan också upplevas gratis på visst avstånd.
Senare samma kväll, på affärsgatan Passeig de Gràcia, häpnar jag över Gaudís fantasieggande skapelse Casa Batlló med sin färgstarkt lysande fasad. Och alldeles i närheten roar vi smaklökarna på Tapas24. I den trånga källarlokalen serveras smårätterna i ett högt tempo, vilket är underhållande i sig, och jag passar på att äta ostron för första gången. El Nacional, som är snudd på granne till nämnda restaurang, blir också ett starkt matminne med sitt varierande utbud.
Genom Barcelona löper den över en mil långa Avinguda Diagonal. “Vårt” höghushotell med inbjudande pooler ligger vid gatans östra ände, alldeles vid Parc del Fòrum där årliga musikfestivalen Primavera Sound äger rum. Efter en god natts sömn beger vi oss till berget Montjuїc och tar bland annat en titt på OS-stadion som renoverades inför tävlingarna 1992 då Barcelonahyllningen sjungen av Freddie Mercury och Montserrat Caballé gick varm. En dag vill jag även uppleva bergsområdet och klostret nordväst om staden, vilket delar förnamn med den nyss nämnda operasångerskan. Upp till Montjuїc går det för övrigt att åka linbana från havssidan.
Vattnet leker i spektakulära Font Màgica de Montjuïc nedanför Museu Nacional d’Art de Catalunya. Och naturligtvis bockar vi av konstsamlingarna där inne. I likhet med självklara Picassomuseet, som vi dock efter lång kötid tvingas halvspringa igenom strax före stängning. Inte minst tycker jag det då är intressant att se tidiga verk av konstnären som har en mer avbildande framtoning. Som pedagogisk bakgrund till det friare måleri som komma skulle.
Mars 2020. Nu är det rälsen som gäller. Många bokningstimmar och kronor lägger jag på utmaningen att åka tåg fram och tillbaka mellan Göteborg och Barcelona. Att maratonet jag tänkt springa, med startlinje vid Plaça d’Espanya, på grund av coronavirusets spridning flyttats fram bara en vecka innan startdags har inte fått mig att ställa in den efterlängtade resan. Nej, utrikesdepartementet avrådde fortfarande inte från att åka till Spanien eller något av de länder jag skulle passera igenom, antalet smittade sett till ländernas folkmängd verkade inte vara högre än i Sverige och mitt engagemang i resan var för stort.
Inte ens hårda vindar i Öresundsområdet eller en därav hastigt uppkommen fyraminuters språngmarsch från färjan i Helsingørs hamn får mig att missa tåget vidare från Köpenhamn.
Den senare delen av tågresan blir otroligt vacker. I Frankrike breder våren ut sig längs järnvägsspåren, utslagna rosa träd skymtar här och var och jag hinner med promenader nära stationerna i både Mulhouse och Lyon.
När jag rullar in i Spanien i den Medelhavsnära solnedgången ser jag fortfarande fram emot några dagars stadsflanerande med Anna, som i sin tur ska landa på flygplatsen El Prat sent samma kväll. Men på bara några timmar förändras sedan det mesta. Europas gränser börjar stängas och att utlysa nationellt nödläge ligger plötsligt nära till hands när jag anlänt till järnvägsstationen Barcelona Sants. Tyvärr ägnas småtimmarna därefter åt att boka snabbt sinande flygbiljetter hem.
[ I Jerusalem finns historien i varje gathörn ]
November 2021. Så med flera grusade förväntningar i pandemibagaget springer jag nu, efter en peppande liveversion av nämnda “Barcelona” i startområdet nära “den magiska fontänen”, äntligen fram över boulevarder och gator tillsammans med tusentals andra löpare. Frihetskänslan är i det närmaste total under maratonet och jag passerar mycket nöjd mållinjen efter 3 timmar och 51 minuter.
Under den här resan ser vi även insidan av Sagrada Família som med sina väldiga kolonner, mångskiftande ljus och stora rymder mellan valven då nästan ter sig ännu mer magnifik än utifrån.
I inbjudande området Gràcia får vi en välsmakande paella-revansch och med bland annat bergbana tar vi oss dagen före loppet upp på bergstoppen Tibidabo (stadens högsta punkt på 512 meter med ännu en ståtlig kyrka samt ett nöjesfält) och blickar ut över staden vid havet i solgasset.
Det är något som drar mig till Barcelona i tanken. Gång på gång. Från det svaga ljusa minnet av stoppet där i slutet av 1990-talet, då familjen biltågade hem från Portugal, till de senare mer tydligt inpräntade upplevelserna. Inte mindre än sex besök har det blivit hittills.
Nu laddar staden för (vågar vi säga?…) “postpandemimaraton” den 8 maj.
Text och foto: Per-Johan Thörn Wistrand
Att ta sig dit med flyg – eller tåg
Ofta går det att flyga relativt billigt från exempelvis Göteborg och Stockholm. Men för den som har mer tid till sitt förfogande och vill lägga lite mer pengar med tanke på klimatet, och allt vackert en får se på köpet, går det utmärkt att åka tåg. Troligtvis blir det billigast med Interrail-pass.
Själv tog jag mig (vid resan 2020 som beskrivs i texten) till Barcelona från Göteborg på knappt 1,5 dygn. Via bland annat Köpenhamn, Hamburg, Basel och Lyon. I liggvagn mellan Hamburg och Basel.
---
Fakta: Barcelona
- Barcelona är Spaniens näst största stad efter huvudstaden Madrid.
- Staden räknas också som Kataloniens huvudstad och är en av världens mest tätbefolkade storstäder.
- Invånare: 1,62 miljoner i själva staden Barcelona.
- Språk: Spanska och katalanska.
- Valuta: Euro
- Staden är känd för sin kultur, arkitektur och även för sitt fotbollslag FC Barcelona.
---
