Jesus är på allas läppar och hela staden vill vara nära honom. Jesus vardagsrum i Kafernaum fylls med nyfikna, skeptiker och en och annan kritiker. Jesus släpper in dem alla. När både möbler och golvyta är packade med människor börjar några stå i dörren och titta in. Till slut är det även fullt utanför. En lam man ligger på sin säng en bit bort och börjar inse att drömmen om att möta Jesus har grusats. Hur ska en lam man lyckas komma in i ett överfullt hus? Svaret är fyra män som väljer att se lösningar i stället för problem. När dörrar och fönster inte går att använda bär de upp den lame mannen på taket, sågar ett hål och firar ner mannen framför Jesus fötter.
De fyra männen kunde inte bota den lame mannen, än mindre ge förlåtelse för hans synder, men de kunde bära honom till den som kan. Så ser jag ofta på mig själv när jag möter asylsökande som fått avslag, missbrukare som blivit vräkta, kroniskt sjuka eller familjer som inte tycks klara av att leva tillsammans. Jag kan inte hjälpa dem, men jag kan hjälpa dem till den som kan.
Så fungerar Guds rike. Ibland blir vi burna av andra, ibland bär vi någon till Kristus. Oftast blir vi både burna och bär någon samtidigt.
— David Fiske
Margareta kom fram till mig innan gudstjänsten på Mors dag och det märktes i hennes ögon att hon hade något viktigt och glädjande att berätta. Hon sprack upp i ett leende och sa “I dag har jag fått mitt livs första Mors dag-kort!”. Margareta träffade sin man Hans mitt i livet och de fick inga egna barn.
Under många år öppnade de sitt hem för människor i nöd och 2014 fick en man från Syrien bo hemma hos dem. De hjälpte mannen på många sätt under flera år. Så kom Mors dag och mannen som blivit som en son grattade den kvinna som för honom blivit som en mor. Margareta och Hans blev till välsignelse för mannen och han blev till lika stor välsignelse för dem.
Så fungerar Guds rike. Ibland blir vi burna av andra, ibland bär vi någon till Kristus. Oftast blir vi både burna och bär någon samtidigt. Det är inte frågan om två grupper: De som kan hjälpa och de som behöver hjälp. Kanske har du svårt att ta emot hjälp, du är van att klara allt själv och tänker att du behöver ingen. Men det är en lögn, du behöver oss andra och det är inget fel i det.
Kanske tänker du att du inte klarar av att hjälpa någon annan. Men det är också en lögn, vi behöver dig, dina erfarenheter och din tro. Ibland blir vi burna av andras tro och engagemang, ibland är vi de som bär. Riktningen är densamme: Jesus Kristus, han som förlåter synder, upprättar, helar, läker och räddar. Om du undrar hur du ska orka bära någon till Jesus, kom ihåg att de var fyra personer som bar den lame mannen. Tillsammans tror vi, tillsammans bär vi, tillsammans blir vi burna.
Lyssna på Veckans bibelkrönika
---
Nittonde söndagen efter trefaldighet - Tema: Trons kraft
Gammaltestamentliga texten: Josua 2:1-15
Från Shittim sände Josua, Nuns son, ut två män som spejare med uppdrag att se närmare på landet och på Jeriko. De gav sig i väg och kom till en sköka som hette Rachav och låg över i hennes hus. Men när Jerikos kung fick reda på att israelitiska män hade kommit om natten för att utforska landetsände han bud till Rachav: “Skicka ut männen som kom till ditt hus, de är här för att utforska landet.” Kvinnan gömde de båda männen och svarade: “Visst kom de hit till mig, men inte vet jag var de var ifrån. När det blev mörkt och porten skulle stängas gick de ut, men jag vet inte vart de gick. Fort efter dem, så hinner ni ifatt dem.”
I själva verket hade hon fört männen upp på taket och dolt dem under linhalmen hon hade utbredd där. Kungens män tog upp jakten i riktning mot Jordan, åt vadställena till, och när förföljarna var ute stängdes porten. Innan männen lagt sig att sova gick Rachav upp till dem på taket. Hon sade: “Jag vet att Herren har gett landet åt er, skräck för er har fallit över oss, och modet sviker alla som bor i landet. Vi har ju hört hur Herren lät Sävhavets vatten torka bort inför er när ni drog ut ur Egypten och hur ni gjorde med de två amoreiska kungarna på andra sidan Jordan, Sichon och Og, som ni vigde åt förintelse. När vi fick höra det rann vårt mod bort, och vi kände oss maktlösa inför er. Ty Herren, er Gud, är Gud uppe i himlen och nere på jorden. Men nu har jag visat godhet mot er, så svär vid Herren att ni skall visa godhet mot min familj. Ge mig ett tecken på er trohet: låt min far, min mor, mina bröder och systrar och alla deras anhöriga behålla livet och slippa dö.” Männen svarade: “Vi borgar för er med våra liv, men du får inte förråda oss! När Herren ger oss landet skall vi visa dig godhet och trohet.” Hon firade ner männen från fönstret med ett rep, ty hennes hus låg i stadsmuren, hon bodde inne i själva muren.
Episteltext: Hebreerbrevet 11:29-33
I tro tågade folket genom Röda havet som på torra land, men när egypterna försökte dränktes de. Genom tron föll Jerikos murar sedan man hade gått runt dem i sju dagar. Genom tron undgick skökan Rachav att dödas tillsammans med dem som vägrade tro, ty hon hade tagit emot spejarna som vänner. Behöver jag säga mer? Tiden räcker inte till för att jag skall kunna berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David och Samuel och om profeterna. Genom sin tro kunde de besegra kungariken, utöva rättfärdighet och få löftena uppfyllda. De kunde täppa till lejonens gap,
Evangelium: Markusevangeliet 2:1-12
Några dagar senare kom han tillbaka till Kafarnaum och det blev känt att han var hemma. Det samlades så mycket folk att inte ens platsen utanför dörren räckte till längre, och han förkunnade ordet för dem. Då kom de dit med en lam som bars av fyra män. Eftersom de inte kunde komma fram till Jesus i trängseln bröt de upp taket ovanför honom och firade ner bädden med den lame genom öppningen. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: “Mitt barn, dina synder är förlåtna.” Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte för sig själva: ”Hur kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud?” Jesus förstod i sin ande vad de tänkte och sade till dem: “Hur kan ni tänka så i era hjärtan? Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? Men för att ni skall veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden säger jag dig” — och nu talade han till den lame — “stig upp, ta din bädd och gå hem.” Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och prisade Gud och sade: “Aldrig har vi sett något sådant!”
Psaltarpsalm: Psaltaren 73:23-26
Men nu är jag alltid hos dig, du håller mig vid handen. Du leder mig efter din vilja, du för mig på härlighetens väg. Äger jag dig i himlen önskar jag ingenting på jorden. Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt.
---
[ Joel Stade: Kyrkorna har blivit bättre på att hjälpa andra att kräva sin rätt ]
