Merzek Botros berättar hur verksamheten fungerat under pandemin för den arabisktalande gruppen i Centrumkyrkan Sundbyberg.
Den situation som vi nu har levt med bort emot ett år, har verkligen varit en stor påfrestning för oss alla på olika sätt. Coronan, eller covid-19 eller vad vi nu föredrar att kalla den pandemi vi går igenom, har påverkat och påverkar oss alla fortfarande.
Tusentals människor över hela vårt klot har förlorat nära vänner, föräldrar eller andra närstående. Många företag har slagit igen, medan andra har fått slå igen verksamheten temporärt. Och hur länge detta temporära ska hålla på finns inga klara tankar om. Man behöver ju inte säga mer om det för att alla ska förstå vad man menar.
Man kan väl lugnt påstå att inte heller kyrkornas verksamhet har varit som den brukar eller ska vara. Och hur ska det bli då det någon gång i framtiden kommer att bli som det var förr? Vi har ju till stor del vant oss av med att gå till kyrkan på söndagen, kören får inte ha sångövningar i veckorna, söndagsskolan, i den mån man har haft sådan verksamhet, går inte. Och får vi vara fyra då vi träffas? Eller åtta? Femtio?
Hur har det till exempel fungerat för pastor Merzek Botros och hans medarbetare i den kristna församlingen för arabisktalande i Sundbyberg?
Har ni träffats framför datorskärmarna, och hur mycket av gemenskap har ni som församling kunnat vidmakthålla?
– Vi har faktiskt haft våra söndagsmöten ungefär som vanligt vad det gäller innehåll. Men vi har bara varit 10 personer i lokalen. Dock har vi haft alla intresserade uppkopplade på nätet på ett sådant sätt att vi som församling i alla fall har kunnat vara med i gudstjänsten. Det är ju inte som att dela gemenskap på vanligt sätt tillsammans, men vi tycker i alla fall att det fungerat bra, säger Merzek Botros.
Under tiden som vi fått leva med pandemin, har ni tänkt fram nya idéer, nya tankar för verksamheten bland hitkommande från arabländerna? Men också för arbetet ni driver i arabisktalande länder?
– Vi har på senare tid fått många fler besökare både vad gäller verksamheten här i Sverige och med kontakterna i arbetet utomlands. Vi gör vad vi kan för att hjälpa våra medarbetare där som vi vet gör ett fantastiskt arbete och vi får rapporter om att många som tar del av våra program, böcker eller litteratur och börjar tro på Jesus! Man ska vara medveten om att många av dessa medarbetare arbetar under mycket svåra och riskfyllda förhållanden.
Har det funnits någon arbetsgren som under pandemin har visat sig vara särskilt bra? Och som kanske har gett särskilt bra resultat?
– Vi gör ett stort jobb på att försöka hålla kontakt med församlingar i Mellersta Östern, säger Merzec Botros. Trots både begränsade möjligheter att resa och annat gör vi allt vad vi kan i fyra länder. Vi ska trycka små böcker som kan vara lämpliga för dem att dela ut, med undervisning om Jesus, försoningen och annat som är viktigt för någon som inte har varit medveten om sådant tidigare. Så det är för oss ett stort tacksägelseämne, och det kommer att bli till stor hjälp för husförsamlingarna.
Om du nu ser framåt till den dag vi åter får gå igång på olika verksamhetsdelar, finns det någon särskild arbetsgren du vill prioritera?
– Ja, verkligen! Då ska vi än en gång på allvar gå ut och sprida Guds ord på alla de sätt vi kan och alla ställen vi kan! Då får vi en chans till! En chans att presentera Guds kärlek för människor som verkligen behöver uppleva det. Och inte bara här i vårt land utan där vi får möjlighet.
Merzek Botros leder alltså den arabiska församlingen i Sundbyberg. Församlingen har ett ganska omfattande arbete på gång, och i olika sammanhang. Man har också ett stort arbete för hjälp till evangelisation som av vissa skäl försiggår i hemmiljöer i olika länder i Mellersta Östern.
