På tisdag, den 4 december, har Sveriges Television premiär för sin nya dokumentärserie "36 dagar på gatan" i vilken den prisbelönte fotografen Christoffer Hjalmarsson skildrar det hårda livet som hemlös på Stockholms gator. Programserien har redan tjuvstartat och första avsnittet finns att se på SVT-Play.
I fredagens avsnitt av SVT:s pratshow "Skavlan" gästade Christoffer Hjalmarsson programmet tillsammans med 47-årige Thomas som levt tio år som hemlös i Stockholm. Christoffer och Thomas möttes under den dryga månad som Christoffer bestämt att han också skulle leva på samma villkor som uteliggarna i den stad där han själv lever ett gott, tryggt och privilegierat liv med jobb, bostad och sambo. 36 dagar utan att kontakta sitt vanliga liv hade han bestämt sig för och med endast tio kronor på fickan och kläderna han dagligdags går och står lämnade han frukostbordet och den varma sängen i sin bostadsrätt på Södermalm och gav sig ut på Stockholm gator. Det blev ett hårt uppvaknande.
– Det var fruktansvärt. Att försöka hitta en sovplats var den absolut första prioriteten, berättar han i "Skavlan".
Med sig hade han också sin filmkamera eftersom hela idén med projektet var att skildra den värld som de flesta Svenssons bara möter i form av luggslitna människor och skramlande pappmuggar i hopp en slant till en matbit eller en sovplats för natten.
Att utsätta sig för faror är inget nytt för Christoffer Hjalmarsson som fotograferat krig i länder som Afghanistan, Irak och Syrien.
Han har vid upprepade tillfällen belönats för sina bilder och han har medverkat i en rad olika magasin och nyhetstidningar, däribland Dagen.
Att han fick stryk en gång under sin tid som hemlös är inget han beklagar sig över.
– Det är en bagatell jämfört med vad andra människor råkar ut för och som Thomas och många andra människor lever med hela tiden, säger han i "Skavlan".
Christoffer är lågmäld, ödmjuk, kring sina äventyr i Stockholms mer utsatta miljöer.
Var du någon gång nära att ge upp, undrar Skavlan.
En gång, visar det sig.
– Jag hade inte ätit på sex dagar. Jag började hallucinera. Jag minns inte hur jag hade kommit till Stockholm södra, det var minus fjorton grader.
Då insåg Christoffer Hjalmarsson att hans lägenhet inte var långt borta.
– Då var jag väldigt nära att ge upp, erkänner han.
Thomas är den som står för det mesta pratet i intervjusamtalet. Det är också han som har överlägset mest erfarenhet av hemlöshet. Tio år. Han drabbades av en skilsmässa och sedan gick livet snabbt utför. Under Christoffers korta sejour som hemlös har han haft många tips att komma med. Som till exempel vilka miljöer han skulle akta sig för och var man kan sova. Just det problemet, var man ska sova, är det som tar i särklass mest tid och energi av den som är hemlös.
Trots att Thomas efter så många år på gatan känner de flesta som lever i liknande omständigheter är han helt ensam när det verkligen gäller.
Vem är du nära i dag, frågar Skavlan.
– Ingen, svarar Thomas. Jag har ingen i Stockholm.
Han har en son som är 15 år men de har inte mycket kontakt. Hörs på telefon nån gång ibland.
– Han betyder allt. Han betyder så fruktansvärt mycket. Jag önskar att han får chansen att se sin pappa på ett bra sätt, säger Thomas rakt in i tv-kameran.
Han är inte den ende som har nära till tårarna.
Christoffer Hjalmarsson lyckades till sist genomföra sitt självpåtagna uppdrag på gatan och har nu återvänt till sin normala tillvaro. Nu hoppas han att "36 dagar på gatan", som du kan se första avsnittet av här, ska göra folk med medvetna om vad en del medmänniskor går igenom.
– Det är en extremt hård värld, konstaterar han.
Hela inslaget med Christoffer Hjalmarsson och Thomas i "Skavlan" kan du se här.
