En vanlig måndagskväll kan det vara svårt att få människor till kyrkan. Men när pingstförsamlingen Smyrna i samarbete med EFK-församlingen Saron och Göteborgs räddningsmission arrangerade en samling om hur man kan hjälpa ensamkommande flyktingbarn blev responsen stor. Minst 600 personer kom till Smyrnakyrkan.
– Det var överväldigande, säger Urban Ringbäck, som är föreståndare i Smyrna.
– Det var väldigt uppmuntrande att se mobiliseringen av människor en vardagskväll, säger Joakim Hagerius, föreståndare i Saronkyrkan och ordförande i Göteborgs räddningsmission.
300–400 anmälde sig
Kvällen innehöll information om barnens situation och om vad man kan göra som frivillig. I slutet var det öppet för att anmäla sig som fadder, vilket mellan 300 och 400 gjorde.
– Det blev långa köer, och vi fick kopiera upp fler anmälningsblanketter, säger Urban Ringbäck.
På plats fanns även representanter för Göteborgs kommun. Kyrkorna och kommunen samarbetar nämligen kring vad som kan göras för att hjälpa flyktingar. Joakim Hagerius berättar att Saron och Smyrna inför stadens 400-årsjubileum år 2021 har samtalat med kommunen om vad man kan göra i dag som får ett bestående värde de kommande hundra åren.
– Vi har kommit fram till att vi bland annat kan bidra vad gäller de ensamkommande barnen. För hur vi agerar nu kommer att påverka generationer framöver, säger Joakim Hagerius.
Göteborgs räddningsmission har öppnat boenden för ensamkommande barn, och ansvarar nu för fler än 100 barn. Men Joakim Hagerius menar att kyrkorna kan göra mer än så och att fadderskap är en viktig del.
– Det är så många som vill vara med och bidra, men alla har kanske inte vetat vad de kan göra. Där är fadderskap bra, det är en vardagskontakt som de flesta människor har möjlighet att ställa upp på, bara man avsätter tid för det, säger han.
– Och för barnen är det så viktigt att få en vuxenkontakt utanför systemet. Bara att man kan få träffa en svensk familj i hemmet, få komma ut i skogen eller vara med på fredagsmys är så viktigt då man får möta medmänsklighet utanför institutionerna.
Hagerius: Bara ett första steg
Göteborg har under 2015 tagit emot över 1 700 barn som blivit anvisade till staden som boendekommun. Men i staden finns också lika många ensamkommande barn i transitboenden, alltså i väntan på att flytta till en annan kommun. Joakim Hagerius tror att fadderverksamheten bara är ett första steg, till våren planerar man också att i samarbete med kommunen förmedla familjehem.
– Trycket på kommunens familjehemsverksamhet är jättestort, och handläggningstiderna är långa. Kommunen vill se vad frivilliga i Göteborg kan bidra med i detta, säger han.
Vill visa stöd i handling
Urban Ringbäck tycker också det är viktigt att kyrkorna är tydliga med sitt engagemang för flyktingar när det börjar blåsa kyligare vindar i samhället.
– Och vi måste visa vårt stöd inte bara i ord utan främst genom handling, säger han.
Han tycker att det finns anledning att vara självkritisk till hur flyktingar tagits emot tidigare i Sverige.
– Den stora bristen är att vi har öppnat vårt land, men inte våra hem, våra liv eller våra nätverk. Vi måste i handling visa vårt välkomnande.
