Hammar har gjort sig känd som en högljudd Israelkritiker. Under kyrkomötet gav hon sig även in i skoldebatten – och går här emot det egna partiet.
– Men jag skulle säga att jag snarare går utöver partiet, säger hon.
Ett av Socialdemokraternas vallöften är nämligen att förbjuda de religiösa friskolorna.
Hammar delar kritiken mot friskoleidén som sådan, och vill se en gemensam skola för alla.
Läs mer: Het debatt om religiösa friskolor på kyrkomötet
Mer religion i skolan
Men hon tycker att den ska innehålla mer religion.
– I den sammanhållna skolan måste vi ge en tydlig plats åt elevernas religiositet, säger hon.
Rent konkret skulle det fungera såhär: skolan bjuder in representanter för de stora religiösa traditionerna. Det kan vara en imam, en präst och en pastor. Eller en pedagog från respektive tradition.
Sedan delas eleverna (i samråd med föräldrarna) upp i de traditioner där de känner sig mest hemma. Där får de undervisning utifrån sin tro. Lite som hemspråksundervisningen.
Allt skulle ske på skoltid.
– Vår nuvarande religionsundervisning är bra. Men för att ungdomar ska må bra behöver skolan hjälpa elever att hitta en existentiell förankring.
Läs även: Joakim Hagerius: En öppning för kyrkan i skolan
Så skolan ska propagera för olika religioner?
– Nej, inte propagera. Men den ska förse elever med undervisning i den tradition som de redan står i eller vill tillhöra.
Vad händer med elever som inte finns i någon religiös tradition?
– Man måste få välja vad man vill undervisas i. För den som inte känner sig hemma i någon religiös tradition kan man till exempel tänka sig en allmän baskurs i humanism, medmänsklighet och empati.
Kontroversiellt förslag
Anna Karin Hammar är medveten om att förslaget är kontroversiellt – i en skola som sätter neutraliteten främst.
– Religionskunskapen ska vara neutralt förmedlad och ge god kunskap om olika traditioner. Men den religiösa undervisningen ska syfta till erfarenhet och existentiell förankring, säger hon.
Ser du någon risk att elever pekas ut?
– Nej, inte alls. Unga har i dag lättare att acceptera varandras olikheter, säger hon.
En orsak till detta är – menar Hammar – att det i dag är mer accepterat att vara öppen med till exempel olika sexuella läggningar än förr.
– Kan man acceptera en mångfald inom sexualitetens område måste man också kunna acceptera en mångfald inom religionens område, säger hon.
Läs också: Dagen dokument: Detta lär skolan ut om kristen tro
Inte unik
Anna Karin Hammars idé är inte unik om man blickar ut över Europa.
I Tyskland, till exempel, innehåller religionsundervisningen konfessionella inslag. Där undervisar präster om kristen tro.
Elever har dock, av samvetsskäl, rätt att stå över.
Ungefär som judiska elever hade rätt att avstå från den svenska skolans kristendomsundervisning i början på 1900-talet.
Anna Karin Hammar vill inte vill tillbaka till ett kristet enhetssamhälle, utan betonar att alla trosinriktningar måste få plats i skolan.
Blir det inte trångt om alla religiösa inriktningar ska få plats?
– Det måste man lösa. Man får vara lite ekumenisk och bistå varandra i att hitta gemensamma nämnare.
Ytterst sett handlar det om att uppgradera värdet på det existentiella språket, menar Hammar. Och att förebygga fördomar.
– Det visar sig redan nu. Den som har minst fördomar om andra troende är den som har ett eget existentiellt perspektiv. Detta måste ses som en tillgång i samhället, säger hon.
