Redan 1993 hade ett viktigt steg tagits när fyra samfundstidningar lades ned och bildade Veckomagasinet Petrus: Tro (Svenska alliansmissionen) Evangelii härold (Pingströrelsen) och Missionsbaneret (dåvarande Örebromissionen, numera Evangeliska frikyrkan) samt Trons segrar/Upplysningens vän (Helgelseförbundet respektive Fribaptistsamfundet).
– Petrus blev en viktig informationskanal för de tre samfunden samtidigt som den förde oss närmare varandra. Petrus-projektet visade att vi kunde samarbeta över samfundsgränserna också i ett tidningsprojekt, menar Lennarth Hambre, missionsdirektor i Evangeliska frikyrkan 1997-2006.
De ekumenisk allt mer ljumma vindarna, där bildandet av Sveriges kristna råd 1992 som innebar att alla de fyra stora kyrkofamiljerna satte sig vid samma bord, underlättade för ett nytt tidningskoncept.
Sten-Gunnar Hedin, då föreståndare i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, minns att diskussionens vågor gick ganska höga mellan ”bröderna” i Dagengruppens styrelse.
– De affärsdrivande grenarna i företaget bar sig men tidningsverksamheten gick med ett stort underskott. Vårt viktigaste redskap för samhällspåverkan, det som var grundaren Lewi Pethrus fundament för att starta en kristen dagstidning, var i fara, berättar Sten-Gunnar Hedin.
Stötte på patrull
Många idéer prövades, men stötte på patrull. I grannlandet Norge fanns Vårt land, en kristen tidning med en upplaga som väckte respekt. Kanske fanns något att lära där? Från Veckomagasinet Petrus rekryterades redaktionschefen Daniel Grahn, nyss fyllda 30 och med rötterna i Svenska alliansmissionen.
En som förordade Daniel Grahn som ny chefredaktör var Agne Furingsten, vd i Dagengruppen 1995-98.
– Jag tänkte direkt att Daniel Grahn hade de kvalitéer som krävdes för att få tidningen på fötter och såg även möjligheter med ett samarbete med Vårt land. Ungefär som den resa Svenska dagbladet gjort med Schibsted, förklarar Agne Furingsten.
Fler samfund blir ägare
Eskil Albertsson, missionsföreståndare i Svenska alliansmissionen, och Sigvard Karlehagen, ordförande i det som numera är Evangeliska frikyrkan, hade också sina fingrar med i spelet. Båda beskriver resan att få med sina samfund på ett delägarskap i tidningen Dagen som ganska okomplicerad när det väl blev skarpt läge. Eskil Albertsson menar att idén knappast varit genomförbar tio år tidigare, delvis på grund av gamla oförrätter.
– De konflikter som funnits mellan Pingst och SAM, framför allt på 1920- och 30-talet, där andedopet och dopfrågan gjorde att många for illa, hade förmodligen satt stopp för ett gemensamt dagstidningsprojekt.
Att församlingar inom Pingst och Alliansmissionen långt senare hittade varandra och i några fall slog sig ihop bidrog till att såren kunde läkas. En process som Eskil Albertsson beskriver som ”ett mirakel under min livstid”.
Frön till ökad enhet
De frön som såddes på 1990-talet i diskussionerna om en gemensam pastorsutbildning mellan EFK, Pingst och SAM ser han som en annan viktig process.
Sigvard Karlehagen lyfter fram de ekumeniska framstegen och en teologisk samsyn som viktiga faktorer.
– Jag minns ett möte mellan styrelsen för Örebromissionen och Helgelseförbundet och ett 20-tal pingstpastorer. Samtalet kretsade kring att vinna människor för Gud. Vi upplevde inget gammalt groll utan det fungerade väldigt smidigt. Märkligt nog, säger Sigvard Karlehagen.
Alla dessa pusselbitar sammantaget medförde att jordmånen var förberedd för ett gemensamt tidningsprojekt där Dagengruppen fick sällskap av Vårt land, Svenska alliansmissionen och Evangeliska frikyrkan.
Ett nytt tidningsbolag – Tidnings AB Nya Dagen – bildades där Dagengruppen tillsammans med Vårt land blev majoritetsägare. Därmed var grunden lagd till en nystart som bland annat tog sig uttryck i en bredare bevakning av kyrkor och samfund och ett ännu större fokus på kyrkornas samhällsengagemang.
– Vi drog slutsatser från det omgörningsarbete som gjorts 1993 och konstaterade att tillräckliga ekonomiska resurser då inte tillfördes för att kunna fullfölja idén om en breddad kristen dagstidning, säger Daniel Grahn med perspektiv på det som utspelade sig.
Ny layout
Tisdag 30 mars 1999 damp Nya Dagen ned i brevlådorna hos prenumeranterna. Med ny layout som en påminnelse om att nya tider hade kommit. Inklusive en ny Dagen-logotype med en detalj hämtad från Michelangelos berömda takmålning Adams skapelse i Sixtinska kapellet, där två händer sträcks mot varandra.
– Jag minns att vi jobbade mycket med att få personalen att tro på det nya projektet. Och jag tänker att vi lyckades göra många förändringar som behövdes just då, säger EFK-profilen Willy Svahn som var Nya Dagens förste vd, han lämnade år 2000.
Läs även: Fråga: Har Dagen lyckats bli en allkristen tidning?
Resan fortsätter
Våren 2007 slutade Daniel Grahn som chefredaktör och efterträddes av Elisabeth Sandlund. Hösten 2010, när Vårt Lands ägare Mentor medier tog över hela ägandet av Dagen, återkom han, nu som publisher (chefredaktör och vd). 2013 efterträddes han på den posten av Felicia Ferreira, med ett förflutet bland annat som chefredaktör på tidningen Världen idag.
Hon har sedan dess axlat manteln som tidningens drivande kraft och ansikte utåt. Resan fortsätter.
– Jag är glad att det ekonomiska läget har stabiliserats men vi jobbar mot att ha en ännu bättre marginal då vi verkar i en bransch med många utmaningar och riskfaktorer. En sådan är postdistributionen, berättar Felicia Ferreira.
1997 gick tidningen med cirka 14 miljoner kronor i förlust, sedan dess har resultatet förbättrats avsevärt och tidningen går sedan några år med vinst.
Största fokus under 2019 är relevans, menar hon.
– Vi vill verkligen vara en tidning som är till nytta för hela kristenheten och i våra läsares vardag. Vi är och ska förbli en tidning som strävar efter att vara frimodig, ambitiös och öppen, säger Felicia Ferreira och påpekar att tidningens uppdrag också är att på ett klokt och ödmjukt sätt vara en profetisk röst i vår tid.
– Det innebär att vi med samlade erfarenheter och Guds ledning både vill analysera nuet och blicka mot framtida perspektiv.
Men tidningen är inte bara till för kristenheten utan också för att vara med och skapa en positiv förändring i samhället, precis som grundtanken alltid har varit sedan start.
– Tidningen Dagen startades av Lewi Pethrus 1945, för att då påverka samhället. I dag ser vi att hans vision blir än viktigare att bära vidare, säger Felicia Ferreira.
Läs mer: Vår allkristna resa fortsätter
Fotnot: 2004 ändrades namnet på tidningen tillbaka till Dagen.
