Därför firar vi påsk

Påsken handlar, som de flesta av våra svenska högtider, om flera parallella spår: kyrkans liturgi, gammal folktro och nya traditioner.

Från allra första början var påsk en judisk tradition, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållits fångna. I och med kristendomens utbredning på 100-talet började de kristna fira påsk, till minne av Jesus uppståndelse.

Påsk dag 1: Skärtorsdagen

Skärtorsdagen påminner om när Jesus tvättade lärjungarnas fötter inför den sista måltiden. Ordet “skär” betyder “ren”. Samtidigt är skärtorsdagen enligt gammal folktro den dag då häxorna åkte till Blåkulla. Traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar kommer därifrån.

Påsk dag 2: Långfredagen

Långfredagen var fram till 1969 verkligen en sorgens dag som på alla sätt skulle påminna om Jesu död och lidande. Affärerna hölls stängda och de flesta familjer var i stillhet. I dag är det inte på samma sätt, men många kristna väljer att göra dagen till en påminnelse om det som hände. Det anordnas korsvägsandakter på många håll, där man får följa Jesu väg till korset genom att vandra mellan olika stationer.

Påsk dag 3: Påskafton

Påskaftons firande börjar enligt kristen tradition först sent på kvällen. I de historiska kyrkorna firas påsknattsmässa. Ofta börjar det med att kyrkan är nedsläckt, för att sedan tändas upp och orgeln börjar spela igen, efter att ha varit tyst sedan skärtorsdagens kväll. Eftersom kvinnorna kom till graven tidigt i gryningen för att upptäcka att Jesus kropp inte fanns kvar, firas uppståndelsen med en stor fest efter midnatt. I många kyrkor anordnas knytkalas eller liknande efter påsknattens mässa.

Påsk dag 4: Påskdagen

Påskdagen är kyrkans stora högtidsdag. Hälsningen "Kristus är uppstånden!" ljuder runt om i kyrkorna och besvaras med "Ja, han är sannerligen uppstånden!". Nu är det fullbordat, Jesus har besegrat mörkret och har man inte sagt det innan så bör det sägas nu: Glad påsk!

Påsk dag 5: Annandag påsk

Annandag påsk har i kyrkan temat “Möte med den uppståndne” och är ytterligare en dag att fira påskens glädje på. I annandagens gudstjänst berättas om de första människorna som fick möta Jesus efter uppståndelsen. Det är alltså inte bara en extra ledig dag att smälta all påskmat på.

Påsken i dag

Påskriset

Påskriset, eller fastlagsriset användes förr länge sedan till att piska varandra, som en påminnelse om Jesu lidande. Även i dag väntar många med att pynta riset, för att sedan, när uppståndelsen firas, dekorera med färgglada fjädrar och ägg. Dekorationer började användas i början av 1900-talet.

Ägg under påsk

Ägg äter vi till påsk av den anledningen att ägg inte fick ätas under den 40 dagar långa fasta som föregår påsken. Ägg är även en gammal symbol för liv och passar därför bra när vi firar livets seger över döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Kristi nya liv fram.