Den katolska hjälporganisationen Caritas är världens största biståndsorganisation och finns i över 200 länder.
Inför EU-valet har Caritas gjort rapporten ”Common Home”, som släpps i elva europeiska länder. Varje rapport är skriven ur ett nationellt perspektiv, men alla handlar om samma sak: hur migration kan bidra till hållbar utveckling, skriver Caritas i ett pressmeddelande.
Den svenska rapporten tar bland annat upp vikten av att ändra ett negativt sätt att tala om migration och om flyktingar.
– Politikerna har ett ansvar för sitt ordval. Migration är inte ett hot. Det skapar utmaningar, men det ger också möjligheter. Gud ger oss en möjlighet att växa tillsammans, säger George Joseph till Dagen.
Migration kan vara lönsamt
Han säger att sättet att tala om migration och om flyktingar har stor betydelse, och särskilt viktigt är hur ledare och politiker pratar om frågan.
– Jag kommer aldrig att glömma när statsministern talade om att ”vi tar en annan väg”. Att statsministern och kungen talade på det viset betydde väldigt mycket.
I dag är det en annan samtalston, menar han.
– Nu lägger vi skulden för alla våra misslyckanden på migration, vilket inte stämmer. Här finns existentiell ångest, ensamhet, mental ohälsa. Går samhället åt rätt håll? Vi måste reflektera över det.
Migraton kan vara lönsamt
I rapporten slår Caritas fast att migration kan vara lönsamt för alla och att migration också kan bidra till en hållbar utveckling.
Den digra rapporten innehåller en rad rekommendationer, och när det handlar om att hitta en annan samtalston föreslås bland annat lansering av kampanjer på sociala medier för att motverka högerextrema kampanjer med en ”positiv och korrekt diskurs”.
Men är det verkligen statens eller politikers uppgift att lansera positiva kampanjer?
– Ordvalet från statens företrädare är viktigt, människor lyssnar. Om en politiker säger något negativt får det stor betydelse, säger George Joseph.
Han säger att ansvaret för att hitta ett annat sätt att tala om migration inte bara ligger på politikerna, utan på oss alla. På en individuell nivå innebär detta bland annat att man bör undvika populistiska ord, menar han. Här har också medierna ett ansvar.
– Vi möter många i Sverige som är väldigt engagerade, men de hörs inte och syns inte. Den bild som ges i massmedia är inte alltid representativ för Sverige.
Bakom ett negativt sätt att tala om migranter och flyktingar ligger ofta en rädsla för det okända, säger han.
– Vi ska lyssna på våra känslor, men vi ska inte stanna kvar i rädslan. Genom mötet försvinner rädslan och vi hittar ett annat universum.
– I stället kan man se migranter som Guds skapelse, som människor som alla andra. Detta innebär också ett ansvar. Vi måste ändra ett narrativ som säger att andra människor är ett hot. Vi ska vara medvandrare med de människor som kommer till oss och söker skydd.
Kyrkorna visar väg framåt
Här kan kyrkorna visa en väg framåt, säger han.
– Vi har ett positivt budskap och engagemang om människan och hennes framtid. Vi behöver inte stanna i negativa spiraler. Den osynlige Kristus ansikte kommer till oss genom en fördold gestalt, i en flykting.
