Myndigheten för stöd till trossamfund arrangerade samtalet till vilket tre röster var inbjudna: Anna Hjälm, projektledare för Svenska kyrkans program ”En värld av grannar – interreligiös praktik för fred”, Broula Barnohro Oussi, språkforskare och syrisk-ortodox kristen som arbetat i mångkulturella Södertälje kommun och Roger Ekenstedt, en av landets 40 så kallade dialogpoliser som arbetar med att underlätta kommunikation mellan olika grupper av människor. Han tyckte egentligen att diskussionsfrågan var felformulerad och jämförde den med ”Har du slutat slå din fru-frågan”.
Både Anna Hjälm och Broula Barnohro Oussi pekade på att kyrkorna gör stora insatser för integrationen.
– När de stora flyktingströmmarna kom åren 2015/2016 var 80 procent av Svenska kyrkans församlingar engagerade för någon typ av integrationsarbete, berättade Anna Hjälm.
Svenska kyrkan i Haparanda
Ett annat exempel var Haparanda där Svenska kyrkan kom att fungera som transitförsamlingar för skaror av människor som passerade vid denna tid. Anna Hjälm beskriver många hjärtskärande möten med människor som helt ändat församlingens glasögon.
– Någon konstaterade: Vi fick en skärpt kristen blick.
Efter att ha gått i närkamp med frågor som ”Vem är vår nästa?” har församlingens arbete förändrats och blir aldrig sig likt igen.
Ett annat exempel hämtade Anna Hjälm från Tyskland där en företrädare för det muslimska rådet ZMD berättat hur många muslimska ungdomar som bor i landet och lärt sig språket ägnat mycket tid åt att tolka åt anländande flyktingar.
Religionskonflikter?
Religionskonflikter är ett orosmoment i världen, konstaterar en av samtalets två moderatorer och ställde frågan: Är det likadant i Sverige?
– Ja, det finns religiösa konflikter, replikerade Roger Ekenstedt. Det är inget ovanligt. Men många av världens konflikter finns också här, större eller mindre. Man är inte trimmade för att rätta sig efter svenska regler.
När han ombeds ge ett konkret exempel blir svaret att ”vi måste vara försiktiga vilka vi pratar om”. En lätt krystad stämning uppstår i tältet, speciellt som alla vet att i Rinkeby, bara någon kilometer från där vi sitter, finns män som öppet agerar moralpoliser mot kvinnor och deras klädsel.
Läs mer från Järvaveckan: Etikprofessor: Slippa religion är ingen mänsklig rättighet
Flera problemområden identifierades under samtalet:
• Att många flyktingar kommer från ett majoritetssamhälle men nu ska leva i ett individualistiskt samhälle.
• Att det tar lång tid att förändra människors tänkande, speciellt om man har få beröringspunkter med samhället.
• Fördomar om religiösa miljöer.
– Jag möter ofta en svart-vit världsbild där folk ute i samhället till exempel tror att vi i kyrkan inte är demokrater, berättade Broula Barnohro Oussi som ofta får förklara hur det egentligen förhåller sig.
– Majoritetssamhällets inställning att man är obekväm när det gäller religion kan leda till problem när det kommer folk med mer synlig religion, sade Anna Hjälm.
Medias spegling av troende
I samtalet var det framför allt media och dess sätt att skildra troende människor som pekades ut som orsak till att människor får en skev bild av religion.
– Religiös organisering beskrivs som något obskyrt i media, konstaterade Anna Hjälm och lyfte som kontrast fram exempel på sådant som kyrkan organiserar: kyrkkaffe, barngrupper, städning, lägerverksamhet och så vidare.
Tvärtemot mediebilden menade hon att ur vardagsreligionen finns något gott att hämta och kyrkan skulle aldrig kunna göra de insatser den gör, till exempel när plötsliga olyckor drabbar ett samhälle, om den inte redan var organiserad. Organiserad religion är också en mötesplats för till exempel nya och gamla invandrare, vilket främjar integration.
Broula Barnohro Oussi påpekade att när en människa har flera identiteter, flera sammanhang att röra sig i, till exempel ett arbete där man möter folk som tänker annorlunda, så blir den religiösa identiteten inte lika viktig. Men kyrkans nätverk har också lett till att många människor har kunnat få en anställning.
– Minoritetsgruppers värderingar förändras också, sade Broula Barnohro Oussi.
Ingen säger det rent ut, men av diskussionen att döma kan man snarare dra slutsatsen att deltagarna anser att religion på det hela taget bidrar mer till integrationen än segregationen. Åtminstone i det svenska samhället.
