Med frikyrkornas konvertitrapport i ryggen ställde sig teologen Ulrik Josefsson uppe på scenen och började förklara kyrkornas kritik mot Migrationsverket. 68 procent av alla de konvertiter som lever i en församling har fått avslag för att de inte bedöms som genuint kristna. Det är stor skillnad i bedömningen från olika delar av landet, och nämndemännens politiska bakgrund verkar spela roll i besluten.
– Besluten är godtyckliga och rättsosäkra, löd summeringen.
Håller inte med
Som snabbt fick svar på tal.
– Nej, vi är inte rättsosäkra, svarade Migrationsverkets rättsjurist Fredrik Beijer, då han ömsom lovprisade och ömsom kritiserade konvertitrapporten som statistiken hämtats från.
– Men vi ska vara ödmjuka med de problem som finns i prövningen.
Myndighetens representant målade upp en bild av att Migrationsverket inte är perfekt och dess anställda inte ofelbara. Men han vek samtidigt inte en tum när det gällde kyrkornas kritik att det skulle råda någon slags systemfel.
Fredrik Beijer ville också fördela kritiken en aning, dels till politikerna som gett myndigheten i uppgift att jobba som den gör, dels till domstolarna som ofta också bedömer asylfall då de överprövas.
Kyrkornas röst väger lätt
På plats fanns två frikyrkliga representanter och två politiker, men med tanke på att KD-politikern Hans Eklind även är präst föll han snabbt in i kyrkornas kritiska perspektiv.
– Det finns folk som ljuger för att få uppehållstillstånd, och jag har själv hindrat människor från att döpas, sa han.
Men på det hela taget ansåg Hans Eklind att det är märkligt att präster och pastorers intyg väger så lätt i bedömningen om vem som är genuint kristen. Han, och de båda kyrkliga representanterna Ulrik Josefsson och Micael Grenholm, tryckte tydligt på att det viktiga inte är kunskapen om kristen tro, utan hur man lever ut sin tro. Något de menar rimmar väl med de senaste religionsvetenskapliga rönen.
Blev slagpåse
Fredrik Beijer blev stundtals något av en slagpåse i debatten och fick ta emot kritik efter kritik.
– Det gör mig oerhört upprörd att präster och pastorers skriftliga bevisning ges så låg bevisning, svingade Hans Eklind.
– Man får en bild av att ni tror att vi skriver ut intyg till lycksökare på löpande band, dundrade Ulrik Josefsson.
– Ni måste ta hänsyn till vad experter i kristen tro säger, krävde Micael Grenholm.
Det märktes att det var en luttrad tjänsteman som var måltavlan, van vid kritik, då migration är något som inte bara kyrkorna har åsikter om och är djupt engagerade i.
Migrationsverket bestämmer
Själv höll Fredrik Beijer länge en relativt lågmäld ton som gick ut på att det är viktigt att vara ödmjuk, att frågan är svår, samt att ansvaret inte bara vilar på Migrationsverket.
Men till slut bet ändå rättsjuristen tillbaka.
– Som jag uppfattar det vill ni att vi ska följa er i alla era bedömningar, replikerade Fredrik Beijer, och gjorde det mycket tydligt att det trots allt inte är kyrkornas sak att besluta om en människa ska få asyl i Sverige eller inte.
Och trots all ilska, frustration och maktlöshet som de kyrkliga representanterna visade upp under samtalets gång så kunde de trots allt bara instämma i att det inte är de som bestämmer. Men det var tydligt att de önskade få mer att säga till om.
