När Livets ord och trosrörelsen växte fram på 1980-talet förknippade många den med den amerikanska framgångsteologin. Men Jan Rosman, som suttit i samfundet Trosrörelsens styrelse nästan sedan starten, menar att det är kritikernas åsikt.
– Det är vänsterliberaler inom kyrkliga kretsar som gett oss det epitetet. Det är aldrig någon av oss inom rörelsen som stått upp för det. Ärligt talat är jag väldigt trött på begreppet.
"Är inte ditt fel om du är fattig"
I stället vill Jan Rosman prata om trosundervisning, som han menar präglar rörelsen och har sin grund i välsignelse från Gud.
– Det handlar om att hjälpa människor ut ur fattigdom in i ett mer välsignat liv i det avseendet. Men det betyder inte, som motståndarna menar att vi säger, att om du är fattig är det ditt fel eller om du är sjuk är det ditt fel.
Framgångsteologins felaktigheter handlar enligt Jan Rosman om ohållbara löften om framgång, rikedom och välgång.
– Det är som Hinn sa, att om du ger 1 000 dollar ska du få det här, och det här. Det är grovt fel att säga så och de här avarterna finns i Amerika och bland en del predikanter i Afrika.
Läs också: Framgångsteologen Benny Hinn: Jag ska aldrig mer be er om pengar
Försiktig om Hinn
Jan Rosman vill inte dra några stora växlar på Benny Hinns senaste uttalande där han tar avstånd från framgångsteologin, men välkomnar samtidigt avståndstagandet från Hinns tidigare undervisning.
– För vilken gång i ordningen tar Benny Hinn avstånd från sin framgångsteologi? Vi har sett sådana här nyheter tidigare. Men visst är det bra att han håller på och gör bättring, även om det är en långsam process.
Läs också: Dagen förklarar: Vad är framgångsteologi?
Trosundervisningen inom den svenska trosrörelsen har i princip inte förändrats sedan starten, menar Jan Rosman.
– Den är förvånansvärt samma som den var från början. Visst har smärre, små justeringar skett under åren, till exempel i synen på hierarki och ledarskap. Den processen pågår fortfarande.
– Alla rörelser justerar sig själva med tiden. På vissa punkter är betoningen i trosundervisningen lite annorlunda än den var i början. Det handlar exempelvis om synen på ledarskap, lidande, mängden av Guds tjänare och tjänarinnor och den troendes tjänst och tjänstegåvor.
Inget behov att be om förlåtelse
Eftersom Jan Rosman inte tycker att framgångsteologin har funnits i en svensk kontext, ser han ingen anledning för ledare inom trosrörelsen att gå ut och ta avstånd från tidigare undervisning på ett liknande sätt som Benny Hinn.
– Joakim Lundqvist gick för några år sedan ner och böjde knä och bad om förlåtelse för tidigare händelser som sårat enskilda. Även Ulf Ekman balanserade upp vissa saker innan han slutade. Med det tycker jag att det är färdigt på det stora hela. Sedan måste varje predikant omvända sig varje dag för att ständigt bli bättre.
