Antalet diagnoser av könsdysfori har ökat rejält bland barn och unga de senaste åren. Flera vårdinrättningar har tagit detta som ett tecken på att det finns ett stort mörkertal av framför allt unga tjejer som upplever sig ha ”fel kön”, och som därför mår dåligt.
I Sverige har antalet unga med diagnos där kroppen inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten ökat från 12 personer år 2001 till 1 859 barn och unga förra året. ”En lavinartad ökning”, menar oroade föräldrar med barn i gruppen.
”Experimentell behandling”
Andra pratar i stället om en av vår tids stora vårdskandaler, och om ”experimentell behandling”. Detta när 14-åringar redan i dag får hormoner för att påbörja en medicinsk behandling för att stoppa puberteten och byta kön.
Det kan ske även om föräldrarna motsätter sig, och utan att de unga tidigare i livet har tvivlat på sin könsidentitet, och där en stor andel sedan tidigare är drabbade av olika psykiska besvär.
18-åringar kan redan nu få göra kirurgiska ingrepp i underlivet som inte går att ändra tillbaka, och som leder till sterilitet. Men regeringen har senaste tiden drivit på för att sänka åldern för kirurgiskt könsbyte ner till 15 års ålder. Efter stark kritik från bland andra Statens medicinsk-etiska råd, Karolinska sjukhuset och lagrådet drogs lagförslaget dock tillbaka i förra veckan.
Ny utredning om könsoperation
Nu har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda frågan igen, och att titta på om åldersgränsen på 15 år för könsoperation är lämplig eller inte. I uppdraget ligger också att se över regeringsförslaget om att få ändra ”juridiskt kön” på barn ner till tolv års ålder.
Riksdagsmannen Mikael Oscarsson (KD) är rejält orolig för utvecklingen. Han har bett riksdagens utredningstjänst söka efter forskningsfakta kring könskorrigeringar av unga och vad som blir resultatet av ingreppet. Han är skrämd efter att ha fått väldigt få svar.
– Det finns inte något faktaunderlag, någon forskning, om vad konsekvenserna blir av det nuvarande systemet. Här har vi väldigt allvarliga kombinationer när könsingreppen ökar, anhöriga reagerar och unga ångrar sitt könsbyte, säger han.
Socialministern vill utreda igen
I fredags debatterade han frågan med socialminister Lena Hallengren (S) i riksdagens kammare. Då gav hon beskedet att frågan om åldersgränsen på nytt ska utredas efter den kritik som kommit mot förslaget. Socialstyrelsen har fått uppdraget.
– Detta betyder inte, Mikael Oscarsson, att man lättvindigt som 15-åring kontaktar vården och säger: Jag vill byta kön. Och så sätter man igång. Jag vill verkligen understryka att det inte är så det går till, sa Lena Hallengren i debatten.
Förespråkar försiktighet
Mikael Oscarsson är glad för den nya utredningen, men tycker inte det räcker. Han håller med anhörigföreningens krav om att omedelbart pausa all medicinsk och kirurgisk könsbehandling för barn och unga.
– Tills dess man har ett faktaunderlag för verksamheten är detta väldigt rimligt Försiktighetsprincipen måste gälla vid irreversibla behandlingar, säger han till Dagen.
Läs också: Anhöriga kritiska till snabba utredningar inför könskorrigering
---
Föreslog sänkning av åldersgränsen
Hösten 2018 presenterade regeringen ett lagförslag med flera förändringar i olika lagar gällande transpersoner.
Bland annat skulle åldersgränsen för kirurgiska ingrepp i könsorganen sänkas från 18 till 15 år, och det skulle inte längre behövas medgivande från vårdnadshavare.
Barn skulle också från 12 års ålder kunna genomgå juridiskt könsbyte.
Lagförslagen har dömts ut av Lagrådet som krävt att beredningen skulle göras om och även ifrågasatt om delar av förslagen är förenliga med Europakonventionen. En ny utredning ska nu göras. TT
---
