I slutet av förra året gav Högsta förvaltningsdomstolens Vellinge kommun rätt att införa ett tiggeriförbud. Sedan dess har ytterligare åtta kommuner fattat beslut om förbud och två kommuner har infört ett tillståndskrav för pengainsamling. Senast i måndags beslutade Danderyd om ett förbud.
Frågan om tiggeriförbud väcker mycket känslor och kommunfullmäktiges beslut i Lidingö och Täby föregicks av långa debatter. Enligt en undersökning som Novus genomförde förra året är sex av tio svenskar för ett tiggeriförbud, medan två av tio är emot.
Dagen har pratat med sex organisationer som arbetar med personerna som berörs av beslutet, människorna på gatan, ofta romer från Rumänien.
Till skillnad från majoriteten av svenska folket är de allra flesta organisationerna emot ett förbud.
Räddningsmissionen i Göteborg:
Förbud hjälper inte på något sätt
– Vi tänker nog att det inte hjälper den här målgruppen på något enda sätt. Vi vet att mycket av det de samlar in går till åtgärder som förbättrar livet i hemländerna, säger Emil Mattsson, direktor för Räddningsmissionen i Göteborg.
Räddningsmissionen tycker inte att polisen ska lägga resurser på att förbjuda människor att be om hjälp. Dessutom vet de att de pengar som samlas in i de flesta fall går till hjälp för familjerna i hemländerna.
– Ingen vill att någon ska behöva tigga. Men det finns väldigt många sämre sätt att försörja sig på, säger Emil Mattsson, direktor på Räddningsmissionen.
Han tror att det långsiktiga arbetet behöver ske i hemländerna, men att det tar tid.
Räddningsmissionen
Gör: Hjälper EU-migranter och hemlösa i Götborg med basala behov.
Åsikt: Emot ett tiggeriförbud.
Läs mer Tiggeriförbud ett utbrett fenomen i Europa
Hjärta till hjärta:
Förbud cementerar utanförskapet
Linköpingsbaserade Hjärta till hjärta tycker inte att man ska ge pengar till tiggare utan i stället bidra till insatser som görs i länderna där människorna kommer från. Just därför är de emot ett förbud.
– Vi tycker att ett förbud gör tiggeriet accepterat och cementerar utanförskapet. Det löser inte orsakerna till problemet utan leder snarare till ökad stigmatisering av en redan utsatt grupp, säger Mikael Joumé, direktor för Hjärta till hjärta.
Hjärta till hjärtas målsättning är att skapa förutsättningar för människor att leva i sina hemländer. De menar att tiggeri kränker det mänskliga värdet och uppmuntrar därför också till att inte ge pengar till de som tigger.
– Om någon vill sticka till någon en tjugolapp är upp till var och en. Men principiellt tycker vi att man ska stödja organisationer som jobbar på plats, säger Mikael Joumé, direktor för Hjärta till hjärta.
Ett förbud tycker de blir ett godkännande av en aktivitet som cementerar människors utanförskap.
Hjärta till hjärta
Gör: Bedriver hjälparbete på plats i Rumänien.
Åsikt: Emot ett tiggeriförbud och även emot att ge pengar till människor som tigger.
Läs även Debatt: EU måste börja ta ansvar för romerna
Tältmissionen/Hoppets stjärna:
Lokala förbud gör att de åker till annan kommun
Lennart Eriksson är ansvarig gör Tältmissionens och Hoppets stjärnas internationella arbete. Han har arbetat i Rumänien sedan 1989 och har prisats för sina insatser av politiker på både lokal och nationell nivå. Av organisationerna Dagen varit i kontakt med är det bara Lennart Eriksson som tycker att ett tiggeriförbud är en bra idé, men inte på lokal nivå utan nationell.
– Det här är en insikt som vuxit fram hos mig under de år som vi arbetat med romska familjer på plats i Rumänien. Jag har också djupa relationer med rumänska beslutsfattare och de säger att de inte kan genomföra förändringar om människorna inte är där.
Samtidigt som han är för ett nationellt förbud är han upprörd över de lokala tiggeriförbud som införs.
– Det är oförskämt när det handlar om att man inte vill se tiggarna på sina gator, när det handlar om vårt bästa. Och de lokala förbuden gör ju bara att människor åker vidare till nästa kommun.
Ställningstagandet grundar sig i kontakter med beslutsfattare i Rumänien som menar att de som tigger behöver finnas i Rumänien för att kunna få långsiktig hjälp.
– Det finns kraftfulla verktyg på hemmaplan för att få romer att gå i skolan och komma i arbete, säger Lennart Eriksson, ansvarig för Hoppets stjärnas och Tältmissionens internationella arbete.
Lokala tiggeriförbud tror han bara leder till att människor åker vidare till nästa kommun. Dessutom är han kritisk till lokala förbud, eftersom han tror att de grundar sig i svenskarnas bästa, snarare än romernas.
Tältmissionen/Hoppets stjärna
Gör: Arbetar genom tidsbegränsade projekt i byar för att få romska barn att börja skolan.
Åsikt: Är emot lokala tiggeriförbud, men för ett nationellt förbud.
Läs även Så gick det för tiggarna efter förbud i Katrineholm
Crossroads:
Risk med förbud - exploateras genom prostitution i stället
Samtidigt som ingen av organisationerna vill se lokala tiggeriförbud, tycker ingen att tiggeri är en långsiktig lösning. De flesta av organisationerna talar om behovet av att Rumänien genomför förändringar för ökade rättigheter och möjligheter för romer. En av organisationerna arbetar också med att få in romer på den svenska arbetsmarknaden.
– En del av de personer vi kommer i kontakt med har både utbildning och arbetslivserfarenhet. De här människorna får ju arbeta lagligt här, säger Liv Palm, enhetschef för Skåne Stadsmissions hjälpcenter Crossroads.
Crossroads tycker inte att det går att lagstadga bort fattigdom.
– Människor kommer inte sluta att vara fattiga och risken med ett förbud är att dessa människor blir exploaterade på andra sätt, exempelvis genom prostitution, säger Liv Palm.
Crossroads
Gör: Hjälpcenter i Malmö för EU-migranter.
Åsikt: Emot ett tiggeriförbud.
Läs mer Pastor i Eskilstuna: Politikerna sänder obehagliga signaler med tiggeriförbud
Ny Gemenskap
Ny Gemenskaps ordförande Bengt Olov Tengmark tycker att ett tiggeriförbud inte löser några problem och bara gör situationen värre för de som tigger. Samtidigt tror han att den långsiktiga lösningen är att Rumänien tar sitt ansvar och arbetar för förändring.
– Sedan kan man ju också se på tiggeriförbudet utifrån de som ger. Det hindrar människor som vill hjälpa att göra det.
Ny gemenskap
Gör: Hjälper EU-migranter, ensamkommande och hemlösa i Stockholm med basala behov.
Åsikt: Emot ett tiggeriförbud.
Kyrkhjälpen:
Förbud förstärker problemen
Christer Tornberg, som sitter i arbetsgruppen för hjälparbetet, tycker att ett förbud är ytterligare ett steg i diskrimineringen.
– För min del är jag emot ett förbud. Detta löser inte de djupgående och grundläggande orsakerna, utan snarare förstärker problemen.
Han tycker att EU, Rumänien och Bulgarien har ett stort ansvar i att förändra situationen för sina romska medborgare.
Kyrkhjälpen i Jönköping
Gör: Samarbete mellan kyrkorna i Jönköping för att möta basala behov hos människor som tigger.
Åsikt: Emot ett tiggeriförbud (ingen fastslagen ståndpunkt för hela organisationen). Har som motto "barmhärtighet här, förändring där".
Läs mer Även Stockholms stadsmission kritiserar tiggeriförbud
