– Hej, det är Markus.
Så svarar han i telefonen när jag ringer. Det vill säga det namn han själv använder sig av efter att ha blivit kristen, inte det muslimskt klingande namn som står i Migrationsverkets beslut där de redogör för att hans nyfunna tro inte är genuin.
Markus kom till Sverige för fem år sedan och har nekats asyl. Nu riskerar han att utvisas till Afghanistan, ett land som Sverige inte utvisar kristna till på grund av den stora hotbilden mot konvertiter.
"Utredaren reagerade negativt"
Det som gör att Markus fall sticker ut, och som lett till att flera i hans närhet är upprörda, är att när han skulle redogöra för sin konvertering frågades han ut av en kvinna i slöja.
– När jag sa något negativt om islam märkte jag att hon inte gillade det, säger Markus.
Han menar att han inte vågade berätta öppet och fritt, dessutom märkte han hur handläggaren reagerade på vissa delar av hans berättelse.
Strax efteråt kom också beskedet från Migrationsverket. Markus kristna tro ansågs inte genuin.
"Det finns brister i trovärdighet och tillförlitlighet i uppgifterna kring din process att konvertera", står det i beslutet.
"Hennes tro är inte relevant"
Rebecca Ahlstrand är Markus juridiska ombud och hon anser inte att det är lämpligt att en konvertit frågas ut av en person som uppfattas tillhöra den religion konvertiten valt att lämna.
– Det handlar inte om vad hon har för tro, det handlar om vilken påverkan det har på själva utredningen, säger hon.
Rebecca Ahlstrand satt med under hela processen och tycker att det var uppenbart att Markus blev hämmad av att berätta om sin konvertering framför en person som uppenbarligen var muslim. Inte minst tyckte hon det blev märkligt då han började redogöra för islams kvinnosyn och samtidigt bad om ursäkt till henne personligen.
– Jag menar att man inte tar hänsyn till UNHCR:s riktlinjer när det gäller religionsbaserad förföljelse, säger hon.
Rebecca Ahlstrand påpekar att när det gäller kön så har en asylsökande rätt att vara med och påverka om det ska vara en man eller kvinna, men det ska även gälla när det kommer till religion.
– Det betyder inte att man får välja handläggarens religion, men det bör inte vara en person vars religion man har lämnat, eftersom det kan påverka utredningen.
Dåliga kristendomskunskaper
Rebecca Ahlstrand, som företrätt flera konvertiter, vill också lägga till att förutom att utredaren hade muslimsk klädsel så hade hon också bristfälliga kunskaper om kristen tro.
– Jag och Markus fick förklara vad en oblat, Fader vår och katekes var, säger hon.
Det här, menar Rebecca Ahlstrand, är ett mer generellt problem som hon stött på flera gånger.
Läs också Här är frågorna Migrationsverket ställer till asylsökande som konverterat
Migrationsverket: Vi ska alltid agera opartiskt
I Migrationsverkets utvisningsbeslut förs ett resonemang när det gäller religiös klädsel på handläggaren.
"Migrationsverket gör sitt bästa för att tillgodose önskemål om kön på utredare, men önskemål om en utredares religiösa tillhörighet kan inte tillgodoses", står det i texten som vidare hänvisar till den opartiska tjänstemannarollen.
Det är också något som presschefen Per Ek hänvisar till.
– Vår utgångspunkt är alltid att Migrationsverkets anställda följer den statliga värdegrunden som består av olika principer som uttrycks i våra grundlagar och lagar, säger Per Ek i ett skriftligt svar till Dagen.
– Dessa principer går bland annat ut på att man agerar sakligt och opartiskt och följer de lagar och regler som gäller. Migrationsverket förväntar sig att alla följer dessa oavsett vilken bakgrund man har.
Läs också Präst om konvertiten Markus: Om inte han är kristen - vem är det då?
