Domkapitlen i Svenska kyrkan utövar tillsyn över församlingar, anställda präster och diakoner. Domkapitlet kan bland annat avkraga en präst, alltså frånta ämbetet och hindra personen från att utöva sitt uppdrag, exempelvis till följd av ett brottsligt beteende.
När dataskyddsförordningen GDPR infördes 2018 aktualiserades domkapitlets behandling om uppgifter av lagöverträdelser. Uppsalas och Stockolms domkapitel lämnade då in en förfrågan till Datainspektionen om hur myndigheten såg på domkapitlets behandling av uppgifter om lagöverträdelser.
"Vi är bakbundna"
Datainspektionen svarade att för behandling av sådana uppgifter krävs tillstånd. När domkapitlet skickade in en sådan begäran avslogs den.
– Vi fann att den här behandlingen saknar rättsligt stöd, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.
Domkapitlet överklagade beslutet, som nu behandlas i förvaltningsrätten i Stockholm. Fram tills ett beslut tas saknar domkapitlen laglig rätt att hantera ärenden som gäller misstankar om brott och domar i avgjorda mål.
"Olämpliga präster får jobba kvar"
Aldrig tidigare har domkapitlet varit med om den här situationen, säger Ann Nordberg.
– Det innebär ju att präster som är olämpliga kan fortsätta att verka oberoende av anställning, utan att vi kan ge yrkesförbud eller annan påföljd.
Även på nationell nivå inom Svenska kyrkan har man varit inblandad i ärendet och bistått i överklagan.
– Principiellt är det viktigt för kyrkan att faktiskt kunna obehörigförklara en präst om denne har begått en brottslig gärning, säger Fredrik Nilsson, enhetschef för juridiska enheten på kyrkokansliet.
