Biskopsbrevet "Fira nattvard" släpptes i samband med att biskoparna har varit samlade till ett tvådagarsmöte i Göteborg. Det riktar sig till Svenska kyrkans präster och församlingar och behandlar en rad teologiska, pastorala, ekumeniska och praktiska frågor kring Herrens måltid, och utdelandet av bröd och vin.
Nattvarden räknas som ett sakrament inom Svenska kyrkan, och biskopsbrevet kan ses som en fortsättning på ett tidigare biskopsbrev om dopet, från 2011.
– Brevet lyfter fram den motivrikedom i nattvardsfirandet som förenar de flesta kyrkorna i dag. Det är viktigt med gemenskap i och bortom tid och rum, kraft, glädje och hopp, säger ärkebiskop Antje Jackelén i ett pressmeddelande.
Antje Jackelén.
Vilket bröd och vin är okej
I det nya biskopsbrevet svaras på frågor kring vilket bröd och vin som kan användas, vem som får dela ut gåvorna, hur det överblivna ska hanteras efter måltiden och hur man agerar i ekumeniska sammanhang.
Nattvarden som ett uttryck för Jesu kärlek, död och uppståndelse betonas.
Ärkebiskopen fortsätter:
– Svenska kyrkan har varit med om en nattvardsväckelse. I dag firar vi fler gudstjänster med nattvard och fler gudstjänstdeltagare tar emot nattvarden än för bara några decennier sedan, säger Antje Jackelén.
Färre gudstjänstbesökare - fler nattvardsfirare
Statstik från Svenska kyrkan visar att andelen mässor med nattvardsfirande har ökat från 35 procent av huvudgudstjänsterna 1990 till 56 procent av huvudgudstjänsterna 2017. Antalet mottagare av brödet och vinet ökade samma period från 1,5 miljoner 1990 till 1,7 miljoner år 2018.
– Det firas färre gudstjänster totalt sett i dag. Men andelen nattvardsgudstjänster har ökat under 2000-talet. Och av de som går i kyrkan tar en större andel emot bröd och vin, säger Ingegerd Sjölin, präst i Svenska kyrkan som har studerat nattvardsfirandet, och som är tidigare teologisk sekreterare vid kyrkokansliet i Uppsala.
I siffror har andelen mässobesökare som tar emot nattvarden ökat från 63 procent 1997 till 78 procent 2018. Samtidigt har alltså antalet gudstjänstbesökare totalt sett minskat ganska rejält, främst i söndagens huvudgudstjänst.
Ingegerd Sjölin.
Förut en plikt - nu en gemenskapsmåltid
Det ökade intresset för att ta emot bröd och vin förklarar Ingegerd Sjölin med att nattvarden har gått från att under 1800-talet vara en lagstadgad plikt två gånger om året, och förknippad med kunskap, till att bli allt mer av en gemenskapsmåltid i kyrkorna.
Förändringen startade på 1920-talet då inomkyrkliga rörelser började fira nattvard allt oftare även på annan plats än i kyrkorna, och gemenskapskaraktären tilltog.
– Från 1979 välkomnades alla döpta barn till nattvardsbordet som följd av att kyrkan såg det allt mer som en gemenskapsmåltid, säger Ingegerd Sjölin.
Det gjorde att ännu fler kunde ta emot brödet och vinet, jämfört med tidigare då konfirmation också vara ett krav, även om ingen kontrolleras.
Ingegerd Sjölin välkomnar det nya biskopsbrevet.
– Det är naturligt att i en kristen församling få del av både Ordet och Bordet – och att kunna lovsjunga och bedja tillsammans. Det handlar om att dela alla delar tillsammans i gudstjänsten, säger hon.
