Kyrkan i Wittenberg, där bland annat Martin Luther predikade och där mässa firades på tyska i stället för på latin för första gången, brukar ses som ursprungskyrkan för den protestantiska revolutionen.
Men byggnaden, som upptogs på Unescos världsarvslista 1996, har också – i likhet med en hel del andra kyrkor från tiden – en antisemitisk historia. På dess ytterfasad, cirka fyra meter över marknivån, finns en så kallad Judesugga från 1305.
Judesuggor har tagits bort
Reliefen i Wittenberg har länge varit kontroversiell och 1988, i samband med uppmärksammandet av att det hade gått 50 år sedan Kristallnatten, skapades också ett minnesmärke i kyrkan över Förintelsen.
Mer nyligen installerades också en informationstavla för att sätta den antisemitiska skulpturen i dess historiska kontext.
Läs mer Kyrkan belyser sitt antijudiska arv
Tyska Deutche Welle uppger att de flesta kyrkor i Tyskland som tidigare hade liknande Judesuggor har gjort sig av med dem. Men detta kommer alltså inte att ske i Wittenberg.
På tisdagen meddelade nämligen distriktsdomstolen i Naumburg att skulpturen är en del av kyrkan som på grund av sin plats på Unescos världsarvslista inte får förändras.
I beslutet hänvisar domstolen även till minnesmärket samt informationstavlan vid kyrkan. Enligt brittiska BBC uppger en talesperson för domstolen att skulpturen skulle vara stötande om den sågs som ett isolerat konstverk, men att den "i det sammanhang där den har placerats av kyrkan har förlorat sin förolämpande karaktär".
Skäms över skulpturen
Samtidigt säger kyrkans präst Johannes Block till tidningen Süddeutsche Zeitung att han skäms över att skulpturen finns på fasaden.
Inför tisdagens domslut sa Michael Düllmann, som hade begärt att skulpturen skulle avlägsnas, att kyrkan gjorde sig skyldig till spridande av antisemitism så länge Judesuggan inte togs bort.
Beslutet i distriktsdomstolen i Naumburg kan överklagas.
Läs mer Bönegrupp fick lämna Uppsala domkyrka
---
Antisemitism i kyrkor
Judesuggan (på tyska Judensau) är ett vanligt motiv i medeltida kristen konst och antisemitiska karikatyrer.
Judesuggan förekommer, enligt Wikipedia, framför allt på tyska kyrkor och rådhus som relief från 1200-talet, i träsnitt på 1400-talet och senare mera sällsynt i antisemitiska skrifter.
Men även i Uppsala domkyrka finns en judesugga från 1300-talet. I mars 2019 inbjöd Svenska kyrkan till ett symposium för att diskutera bland annat det svenska kulturarvet och antijudisk konst.
"Just i Sverige har vi gjort upp väldigt lite med de antijudiska stereotyperna, det gäller inte bara i kyrkan utan samhället i stort. Men att gömma undan är ytterst sällan en lösning", sa ärkebiskop Antje Jackelén till Dagen i samband med träffen.
---
