Det blev ofrivilligt en ganska talande bild. Biståndsminister Peter Eriksson (MP) hade kallat till pressträff för att berätta om prioriteringarna i samband med coronakrisen, men hastigt och lustigt kallade även Svenskt näringsliv till pressträff vid exakt samma tid. SVT rensade sin tablå till förmån för näringslivet vars budskap var att de ville se ett räddningspaket på 200 miljarder kronor till svenska företag.
Pressträffen om biståndet fick sändas på SVT i efter hand.
Det är ganska talande att Svenskt näringsliv fick gå före?
– Ja, det är en riktig iakttagelse. Det är inte lätt att få gehör i medierna som det är nu. Internationell solidaritet har inte varit i ropet de senaste åren, säger Peter Eriksson när Dagen når honom per telefon strax efter pressträffens slut.
Önskar mer engagemang
Situationen är inte ny för honom. Redan innan coronakrisen slog till har Peter Eriksson varit ute och efterlyst mer engagemang och en bättre medial bevakning av det svenska biståndet. När nu krisen slår till även hemma i Sverige har uppförsbacken plötsligt blivit ännu brantare.
Peter Erikssons budskap i detta läge är att frågan om internationell solidaritet är otroligt viktig och att debatten om biståndet inte får landa i att alla resurser vi har ska användas på hemmaplan.
– Världen hänger samman. Vi kan inte sluta att intressera oss för omvärlden bara för att vi själva har problem, säger han.
Finansminister Magdalena Andersson (S) har de senaste dagarna presenterat en rad åtgärdspaket. Varför fick inte du visa på nya biståndssatsningar?
– Vi har enprocentsmålet, så länge vi upprätthåller det kan vi vara stolta. Det är mer än vad något annat land gör, säger Peter Eriksson.
Dessutom vill han tillägga att Sverige bara för några veckor sedan gick in med 40 miljoner kronor till WHO:s krishanteringsfond för deras arbete med corona och mer pengar kommer att skjutas till då de stora FN-instanserna inom kort kommer att vädja om mer pengar genom nya appeller.
Biståndet redan ifrågasatt
Men trots det, svenskt bistånd är i dag ifrågasatt. SD och M driver redan på för att minska utvecklingsbiståndet och förra året kom en rapport från Sida som noterade att nästan 40 procent av svenskarna, mer än på mycket länge, vill att biståndsnivån ska minska.
Coronakrisen innebär väl att det svenska biståndet nu prövas på allvar?
– Ja, så kan man säga. Men som jag sa på pressträffen, behoven i världen kommer inte att minska utan snarare att öka. I det läget är det väldigt märkligt att dra ner på resurserna, säger Peter Eriksson.
Vad kan du göra för att det svenska biståndet ska ha fortsatt folkligt stöd?
– Först tycker jag att man ska komma ihåg att det finns ett fortsatt starkt stöd. Men det har varit en del skandaler de senaste åren som fått stor uppmärksamhet, så det är viktigt att minimera den typen av misskötsel.
Risk utnyttja situationen
Som minister för biståndsfrågor verkar Peter Eriksson nästan redan förberedd på att få slåss för sitt område med näbbar och klor i och med coronakrisen.
– Risken är att man utnyttjar den här situationen för att föreslå stora nedskärningar i biståndet, säger han.
– Risken är att när vi får sämre ekonomi kommer man att säga att vi inte har råd solidaritet med andra länder. Både M och SD har redan den argumentationen och driver den hårt. Vi andra som tror på solidaritet måste stå upp för det, det är en viktig debatt att föra om vi ska ha kvar enprocentsmålet.
Även inom andra partier än M och SD finns det enskilda företrädare som vill dra ned på biståndet, menar Peter Eriksson.
Biståndet kommer minska
Men även om den förda politiken ligger fast kommer med all sannolikhet det svenska biståndet att krympa. Coronakrisen ser ut att slå hårt mot svensk ekonomi och eftersom biståndet, via enprocentsmålet, är knutet till vår BNI kommer biståndsbudgeten troligtvis att minska en aning oavsett.
– Det är rimligt att i det här läget ha lite mindre bistånd. Den procent som går till bistånd växer när ekonomin går bra och krymper på samma sätt när ekonomin går sämre, säger Peter Eriksson.
– Kritiken annars brukar vara att biståndet bara ökar, vilket jag tycker är rimligt eftersom det innebär att vi har fått en starkare ekonomi. På samma sätt är det rimligt att biståndet minskar när ekonomin går ner.
Men hur kan du i dag motivera att en procent ska gå till hjälp i omvärlden när behoven är så stora på hemmaplan?
– Vi vinner på att vi har en värld som fungerar. Sverige är ett litet land och det är avgörande för oss att vi har FN och ett multilateralt system. Alternativet är att den starkes rätt ska styra, då är det USA och Kina som gäller och Sverige kan inte hävda sig, säger Peter Eriksson.
Han hänvisar också till vad som händer om ett land kollapsar. Då är risken stor att exempelvis terrorgrupper vinner terräng och att det blir stora flyktingströmmar.
– Blir det kaos i vår omvärld kommer det också att påverka Sverige, därför är det viktigt att redan nu vara med och påverka, säger Peter Eriksson.
– Vi behöver alla hjälpas åt för att få länder och samhällen att fungera.
Läs mer "Vi måste vara förberedda på en humanitär katastrof"
