Kartläggningen omfattar två huvuddelar. Den ena beskriver hur svensk mission växt fram från 1800-talets början till i dag. Den andra handlar om de kyrkor och församlingar som bildats som ett resultat av svensk mission.
– Den här typen av översiktligt material om svensk mission har inte producerats de senaste 50 åren, förklarar Klas Lundström, docent i missionsvetenskap vid Uppsala universitet.
Klart nästa år
Han är en av författarna i projektet som systematiskt går igenom varje kontinent där det funnits svensk mission. Arbetet, som befinner sig i sin slutfas, är planerat att publiceras nästa år.
Några andra i redaktionskommittén är Jan-Åke Alvarsson, professor i kulturantropologi, Göran Janzon, teologie doktor, och Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap.
– Texterna är akademiskt präglade, men vår ambition är att även den som inte är akademiker ska kunna ta till sig innehållet. Boken bör vara intressant för alla kyrkor och missionsengagerade.
Bevara kunskapen
Förutom att ge kunskap om de svenska samfundens missionsinsatser, där allt från Svenska kyrkan till Pingströrelsen är med, finns ytterligare en viktig förklaring till att kartläggningen görs just nu.
– Den generation som både har personlig erfarenhet av att arbeta med mission och en akademisk skolning, minskar. Om vi inte gör detta nu riskerar den kunskapen att gå förlorad, menar han.
Klas Lundström, arbetade själv som teologisk lärare i Tanzania åren 1982–1993.
Många olika insatser
Totalt handlar det om uppåt 10 000 missionärer från Sverige som genom åren gjort olika insatser. Deras arbete, ibland i samarbete med missionärer från andra länder, har resulterat i kyrkor som i dagsläget har flera tiotals miljoner medlemmar.
De senaste 50 åren har Sveriges roll förändrats i grunden. Från att ha varit ett land som skickade ut missionärer har Sverige blivit ett land som även tar emot missionärer, ofta från länder som tidigare blev missionerade.
Kan den kartläggning ni genomför ge ökade kunskaper om och inspirera till ett sådant engagemang?
– Absolut! Men den sortens reflektioner ryms inte inom det här projektets ram utan det låter som ett spännande projekt som skulle kunna ta vid där vår kartläggning slutar.
