Nyheter

Kyrkor på olika sidor i Kaukasienkonflikt

“Det är våra kristna syskon och vi sänder hjälp för drabbade civila på båda sidor”

De senaste veckorna har oroligheter brutit ut i Nagorno-Karabach. Risken är överhängande att konflikten förvärras och sprids – och på båda sidor finns församlingar som har grundats av Livets ord i Uppsala.

Helikoptrar flyger till och från sjukhuset i Azerbajdzjans huvudstad Baku med förmodat skadade och missiler slår ned lite varstans i och omkring Nagorno-Karabach. Så lyder rapporterna från Livets ords församlingar i regionen.

– I samarbete med Feeding the Nations har vi skickat hjälp som förmedlas av kyrkorna på plats, säger Livets ords missionsdirektor Christian Åkerhielm, till Dagen.

Livets ord har varit aktiva i Armenien, Azerbajdzjans grannland och den andra parten i konflikten, sedan slutet av 1980-talet och började starta församlingar i Azerbajdzjan 1994.

I dagsläget finns det en stor församling på 8 000 medlemmar i Armeniens huvudstad Jerevan och över hundra mindre församlingar på andra platser i regionen. Eftersom dessa befinner sig på olika sidor i konflikten är Christian Åkerhielm noga med att betona att Livets ord i Sverige inte tar ställning för den ena eller andra sidan.

– Det är våra kristna syskon och vi sänder hjälp för drabbade civila på båda sidor.

Han tillägger att församlingarna i båda länderna har utlyst bön och fasta för fred.

Turkiet tillbakavisar anklagelser

Nagorno-Karabach, som förklarade sig självständigt 1991 betraktas internationellt fortfarande som en del av Azerbajdzjan, men majoriteten av invånarna är armenier och området kontrolleras av den armeniska militären och Nagorno-Karabachs självförsvarsstyrkor.

I helgen uppmanade Ryssland, USA och Frankrike de stridande parterna att kommer överens om ett ovillkorligt eldupphör. Ryssland har en militär pakt med Armenien, vars befolkning till övervägande del är kristen, och Armenien har enligt TT anklagat Turkiet för att skicka tusentals syriska rebeller till regionen för att strida för den muslimska azeriska armén, något som Syriens diktator Bashar al-Assad säger sig kunna bekräfta.

Han anklagar samtidigt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för att ha förvärrat situationen.

Detta tillbakavisas av Turkiet – som samtidigt har tagit tydlig ställning för Azerbajdzjan i konflikten.

– Om man jämställer dessa två länder ger man ockupationsmakten sitt erkännande. Världen måste ställa sig bakom de som har rätt, nämligen Azerbajdzjan, sa Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavusoglu på tisdagen under ett besök i den azeriska huvudstaden Baku.


Ett krucifix hänger i en bil som skadats av beskjutning från Azerbajdzjans artilleri.

“Frontlinje med starka spänningsfält”

Rauli Lehtonen, sekreterare för Världspingströrelsens religionsfrihetskommitté, menar att det finns flera skäl till varför kristna i Sverige ska bry sig om striderna som har krävt minst 250 dödsoffer sedan våldsamheterna bröt ut den 27 september.

– Det här är ett område där den traditionellt kristna världen möter den traditionellt muslimska världen. Det är en frontlinje med starka spänningsfält och därför är det viktigt att bygga relationer och visa vad kristen tro står för. Området är också ett av Europas minst evangeliserade och dessutom är det här ett krig som lätt kan eskalera och sprida sig till nya områden.

Ryssland och Turkiet är två länder som har starka intressen i regionen och som kan dras in i konflikten. Rauli Lehtonen kallar det för “sprängstoffet” – och i likhet med andra menar han att Turkiet huvudsakligen har ansvaret för den rådande situationen. Men han berättar att även andra länder väntar i bakgrunden.

– Intressant är till exempel att Israel köper olja av Azerbajdzjan och säljer vapen till dem i gengäld, medan Armenien har bra relationer med Ryssland och Iran, säger han till Dagen.


---

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

  • 1988, medan Sovjetunionen fortfarande existerade, beslutade armenierna i Nagorno-Karabach att de vill byta sovjetrepublik, från Azerbajdzjan till Armenien. Bakom beslutet låg bland annat en rädsla för att Armeniska folkmordet under första världskriget, då hundratusentals kristna avrättades i dagens Turkiet, skulle återupprepas.
  • Det efterföljande kriget (1991–1994) resulterade i tiotusentals dödsoffer och flyktingar. Tack vare Ryssland kunde en vapenvila till slut ingås, men trots att det har gått över 25 år sedan dess har något fredsavtal aldrig skrivits under.
  • Armenien gör anspråk på att som första land i världen år 301 ha antagit kristendomen som statsreligion. Armeniska apostoliska kyrkan är den äldsta nationella kyrkan i världen. Nästan alla azerier räknar sig som muslimer, även om långtifrån alla utövar sin religion. Omkring 70 procent är shiamuslimer och 30 procent sunniter.
  • Enligt officiell iransk statistik finns det över 15 miljoner azerier i Iran, av vilka majoriteten bor i det så kallade Iranska Azerbaijan.

---

Fler artiklar för dig