“Landet Sverige är rikt och funkar – men människorna här mår allt sämre”, skriver prästen Olle Carlsson i dag i en debattartikel. Han föreslår att vi ska sluta se bruttonationalprodukten BNP som alltings mått.
Tillsammans med Gerhard Bley skriver Olle Carlsson i en debattartikel i Aftonbladet att det är dags att sluta se BNP som ett rättvist mått på levnadsstandarden i ett samhälle. “Vi har i dag en av världens högsta BNP per capita. Men bakom statistiken döljer sig ett samhälle som håller på att brytas isär, som lider av en allt större psykisk ohälsa, där för många är ensamma, där respekten för äldre är låg, och där individualiseringen och sekulariseringen är extrem ur ett globalt perspektiv”, skriver de båda.
40 procent sover dåligt
Debattörerna pekar på en rad faktorer som gör att många mår dåligt i dag. Nästan var femte svensk har fått diagnosen depression någon gång i livet, och 40 procent av svenskarna har sömnbesvär. Utskrivningen av antidepressiva läkemedel har fördubblats på 20 år. Många lider också att känslor av meningslöshet, och bara tre procent säger i en undersökning att de tycker att meningen med livet är att “bli rik”.
[ Psykisk ohälsa tar inte sommarsemester ]
Ensamheten är också ett stort problem för många, och allra ensammast är de som bor i en storstad. “Utvecklingen under industrialiseringen har helt struntat i det inre perspektivet i en människas liv”, skriver Olle Carlsson och Gerhard Bley. Till det inre perspektivet hör sådant som den andliga och existentiella dimensionen, “som sågs som flummeri som lätt kunde offras på välfärdssamhällets altare”, menar de.
“Kyrkan har förminskats”
De pekar bland annat på att kyrkan har “förminskats till en plats för få” och att “ingenjörskonsten ses som den enda vägen framåt i alla frågor”.
Men ekonomiskt välstånd är inte den enda parametern för att människor ska vara lyckliga, slår de fast.
[ Bokrecension: Öppenhjärtigt om psykisk ohälsa ]
Debattörerna föreslår att vi nu inför ett nytt begrepp i Sverige: “absolut levnadsstandard”. Ett sådant begrepp skulle kunna ta hänsyn till både yttre och inre perspektiv i en människas liv och i befolkningens livskvalitet.
“Vi behöver mer fokus på gemenskap, sammanhang, delaktighet, solidaritet och tillit”, skriver de.
“Regeringen bör kartlägga”
Hur skulle då ett denna levnadsstandard kunna mätas? Här ger debattörerna inget konkret svar. Men de skriver: “Exakt hur det inre perspektivet ska mätas lämnar vi till berörda myndigheter att utforma, men med tanke på att i princip allt annat i vårt samhälle redan mäts så känner vi oss trygga med att de verktyg som behövs för att mäta människors inre välmående redan finns hos dessa myndigheter”.
Debattörerna avslutar med en uppmaning till regeringen:
“Vi uppmanar den rödgröna regeringen att påbörja arbetet genom att ge i uppdrag till lämpliga myndigheter att utveckla en metod som kan kartlägga hur svenskarna mår – både på pappret och i själen, alltså den absoluta levnadsstandarden”.
