Fatemeh har de senaste fem åren varit engagerad i pingströrelsen. I dag är hon 11 år och hoppas att få stanna i Sverige som konvertit.
Hennes ärende är mycket ovanligt, med tanke på att Migrationsverket inte brukar utreda barns genuina tro på ett individuellt sätt.
Livet är inte riktigt som förr, en aning tråkigare. Fatemeh kan inte längre gå till kyrkan som hon är van vid utan får i stället följa med via sändningarna på Facebook.
– Jag kan inte läsa Bibeln på persiska, men min mamma brukar läsa för mig, berättar hon.
Fatemeh sitter i en soffa hemma hos sig, i den lilla orten Mellansel strax utanför Örnsköldsvik, medan vi samtalar via FaceTime. Mamma Nadja sitter bredvid och då och då smyger de in lite persiska sinsemellan, de är afghanska medborgare men bodde i Iran innan de kom till Sverige.
Det märks att Fatemeh är lite nervös och hon erkänner det snart med ett blygt skratt.
– Jag vet inte varför, säger hon.
Men helt klart är att hon får hantera en börda som få jämngamla behöver dras med. Fatemeh har nämligen lämnat in en asylansökan som konvertit. Hon har redan fått ett avslag från Migrationsverket och nu väntar hon på att ärendet ska upp i domstol.
[ Fick 150 piskrapp för sin tro - fick avslag som konvertit ]
Familjens framtid
Det är inte bara hennes framtid som det handlar om. Har Fatemeh skyddsskäl skulle också hennes mamma och bror få stanna.
Att ställa frågor om hennes asylansökan är inte helt okomplicerat. Fatemeh är trots allt ett barn och svarar ofta kort och enkelt, ibland bara genom att bekräfta det man frågat om.
Vad är det du tycker om med kyrkan?
– Att vara där och lyssna på musik. Jag vet inte hur jag ska säga det, säger Fatemeh och skrattar.
Familjen anlände till Sverige 2015 och kom i ett tidigt skede in i pingströrelsens verksamhet. Även om de bott på olika platser har de varit kyrkligt aktiva och efter att mamma Nadja lät döpa sig ansökte hon också om asyl som konvertit.
Hon ansågs dock inte som genuint kristen och fick avslag. Men eftersom även Fatemeh hade låtit döpa sig försökte vänner till familjen att hindra utvisningen genom att hänvisa till hennes tro, trots att hon bara är ett barn.
En domstol beviljade ett nytt prövotillstånd och skickade ärendet tillbaka till Migrationsverket.
Varför ville du döpa dig?
– För jag ville bli kristen, jag ville inte vara muslim längre, säger Fatemeh.
Var du muslim innan?
– Ja.
På vilket sätt då, har du gått till moskén?
– När vi var i Iran gick vi dit, men inte här.
Du var väldigt liten när du kom till Sverige?
– Jag var sex år.
När man läser Migrationsverkets samtal med Fatemeh sker det på ett liknande sätt, det är korta svar och det är frågeställaren som för samtalet framåt.
Migrationsverket, vad säger du till dem?
– Jag säger att jag ville bli kristen, så jag gick till kyrkan mer och mer och mer, så jag kunde lära mig mer.
Det var inte för att du följde med mamma?
– Nej, jag ville själv.
Du vill stanna i Sverige för att kunna fortsätta gå i kyrkan?
– Ja, jag vill stanna i Sverige för att fortsätta gå i kyrkan. Jag vill inte åka tillbaka till Afghanistan.
Varför?
– Om jag går där kommer de att döda mig för att jag är kristen.
Är det jobbigt att prata om det här?
– Ja, det är lite svårt.
Migrationsverket bedömer
Konvertitfrågan har berört svensk kristenhet under en längre tid. Ofta finns en djup oenighet mellan en församling och Migrationsverket när bedömningar ska göras om en person är genuint kristen.
Det som skiljer Fatemehs fall från mängden är att hon är ett barn. Att bedöma hennes teologiska färdigheter för att avgöra om hon är kristen är lönlöst, vilket Migrationsverket också medger i sitt avslag, som kom i slutet av januari.
“Med anledning av hennes låga ålder är det enligt Migrationsverkets mening inte möjligt att göra en bedömning av genuiniteten i hennes religiösa övertygelse”, skriver myndigheten.
[ Ny konvertitrapport - fortfarande stora brister ]
I stället är det andra saker som fäller avgörandet. Framför allt pekar de på mammans roll.
“Fatemehs konversion till kristendomen förefaller ha uppstått till följd av att hon har följt med sin mor till kyrkliga aktiviteter och därigenom funnit en gemenskap som hon tycker om och trivs i”, lyder resonemanget.
Dessutom menar myndigheten att Fatemehs svar inte verkar vara hennes egna formuleringar eller funderingar, utan de är snarare utformade för att ge “korrekta svar från ett vuxet perspektiv”.
Mamman påverkar
När Migrationsverket ska leda i bevis att Fatemeh snarast bara följer i sin mors fotspår pekar de på att det är mamman som väljer de kristna filmerna som hon ser på Youtube. Och med tanke på att mamman inte bedömts ha konverterat av religiös övertygelse så spiller det över även på dottern.
Migrationsverkets slutsats är att Fatemeh inte kommer att leva som kristen vid ett återvändande till Afghanistan och hon har inte konverterat av genuin övertygelse.
I en skriftlig kommentar till Dagen säger Migrationsverket att det är en svår och komplex uppgift att bedöma ett barns tro, men att de är skyldiga att pröva ett barns skyddsbehov, exempelvis vid en konversion.
“Det är därför viktigt att Migrationsverket i samtal med barnet beaktar barnets perspektiv och väger in barnets mognad”, skriver Migrationsverket.
Samtidigt påpekar de att även vårdnadshavaren har ett stort ansvar att beakta barnets bästa.
[ Frida Park: Kampen för konvertiternas sak måste fortsätta ]
Pastorns berättelse
Nenna Åström är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik och var den som för två år sedan döpte Fatemeh. Hon beskriver henne som kavat och mogen för sin ålder. Men också som ett barn som får ta ett ovanligt stort ansvar.
– I vissa lägen är hon ett barn, i andra lägen har hon blivit brådmogen.
Fatemehs dop går hand i hand med att hennes mamma Nadja ville döpa sig.
– När Fatemeh fick höra det blev hon eld och lågor och ville också bli döpt, berättar Nenna Åström.
Till en början sa man nej från församlingens sida. Fatemeh fick vänta i ett år. Enligt Nenna Åström var det då tydligt att det var vad hon själv önskade, även om hon då bara var nio år.
– Hon var väldigt övertygad.
I dopsamtalen var hon som pastor tydlig med att det inte handlade om hennes asylärenden.
– Vi pratade om att det här är ett sätt att visa människor och Gud att du vill tillhöra Jesus, inte att du ska få uppehållstillstånd i Sverige.
Kan man bedöma om ett barn är genuint kristen?
– Egentligen kan jag inte bedöma om någon är genuint kristen, det är hjärtats tro, säger Nenna Åström.
– Men av det jag kan se i dag så är det en äkta och genuin tro hon har. Men jag vet så klart inte hur Fatemeh kommer att agera när hon möter människor längre fram i livet.
Nenna Åström anser också att Fatemehs mamma är genuint kristen, trots att hon inte bedömts som det.
[ Tioåringen till Migrationsverket: Vi är inte leksaker ]
Besviken jurist
Rebecca Ahlstrand är juristen som företräder Fatemeh och hon menar att Migrationsverket inte har gjort sitt jobb.
– Domstolen återförvisade ärendet för att man skulle göra en prövning av hennes tro. Men i stället landar de närmast i att bedöma hennes mammas tro på nytt, säger hon.
Rebecca Ahlstrand kallar det för ett moment 22. Fatemeh kan inte bevisa att hon är kristen eftersom Migrationsverket anser att de inte kan göra en religiös bedömning av ett barn.
Själv hänvisar hon till barnkonventionen och ett nytt prejudikat om att barn är självständiga rättighetsbärare som ska bedömas individuellt.
Men hur kan man bedöma om ett barn konverterat?
– Det finns ingen tydlig praxis, men barn bör rimligen bedömas på samma sätt som andra fall, men anpassat till ett barns nivå, säger Rebecca Ahlstrand.
– Man ska heller inte utesluta att en elvaåring kan ha en stark tro.
Själv har hon i sin överklagan pekat på att Fatemeh har ett eget böneliv och att hon brukar berätta om sin tro för andra, vilket hon också trakasserats för.
[ Ny vägledande dom för asylsökande konvertiter ]
Framtida bedömning
Frågan handlar också om Fatemeh kommer att fortsätta leva som kristen om hon skulle utvisas till Afghanistan, vilket Migrationsverket menar inte är troligt.
Men Rebecca Ahlstrand håller inte med utan resonerar att det är förenat med livsfara att utvisa Fatemeh efter att hon i så många år levt i en kristen miljö. Hon menar att barn inte kan göra samma riskbedömning som vuxna, därför är hon extra utsatt.
Hur vanligt är det att barn utreds som konvertiter i asylärenden?
– Jag har hittills aldrig stött på att man gjort en separat bedömning av ett minderårigt barns tro och landat i en annan bedömning än den som gjorts för föräldrarna, säger Rebecca Ahlstrand.
Hon berättar att barns tro prövas redan i dag, men då oftast tillsammans med en förälder. Att göra en självständig bedömning av ett barns konvertering, separerad från familjen, är däremot unikt.
När avgörs ärendet?
– Det här fallet tog extremt lång tid för Migrationsverket att utreda, vi fick vänta i närmare två år, säger Rebecca Ahlstrand.
Nu tror hon att det inte kommer att dröja alltför länge, inte minst eftersom barnärenden är prioriterade.
[ Konvertiten Mortaza Haidari fick uppehållstillstånd - hans tro är genuin ]
