Biskopar i uppror mot kyrkomötets beslut, men kyrkopolitiker svarar att de inte har rätt att lägga sig i. Apartheidbeslutet som tagits av Svenska kyrkans högsta beslutande organ skapar nu storgräl inom samfundet.
Under kyrkomötets debatt om att utreda folkrätten i Israel och Palestina utifrån skrivelser om apartheid klev Karlstads biskop Sören Dalevi upp i talarstolen. Han var synnerligen kritisk och undrade varför denna församling gång på gång diskuterade staten Israel.
– Genom att hålla på med den här typen av motioner odlar vi en egen självbild snarare än skapar något av värde, sa han i sitt anförande.
I ett initialt skede har det visat sig stämma, kyrkomötets beslut har hittills mest påverkat Svenska kyrkan. Efter omröstningen dröjde det inte länge förrän Judiska centralrådet kom med sitt uttalande om att relationerna med Svenska kyrkan skadats. På det följde snart ett fördömande från Israels ambassadör, som menade att kyrkomötets beslut kunde klassas som antisemitism.
[ Antje Jackelén beklagar kyrkomötets apartheidbeslut ]
Medlemmar förlorar
En rad ledarskribenter och inflytelserika politiker har också gått hårt fram mot Svenska kyrkan.
“Förlorarna är kyrkans vanliga medlemmar. Ytterst få av dem betalar sin kyrkoavgift för att driva politiska kampanjer mot Mellanösterns enda demokrati”, skriver exempelvis Mathias Bred på Göteborgs-Posten.
Som om inte den externa kritiken vore nog, även många inom Svenska kyrkan har reagerat med besvikelse. Halva biskopskollegiet har i efterhand på offentliga plattformar tvått sina händer. I täten går ärkebiskop Antje Jackelén som snabbt gick ut och försökte reparera de skadade relationerna med Sveriges judar genom ett öppet brev där hon beklagade kyrkomötets beslut.
Sören Dalevi deltog inte bara i debatten på kyrkomötet utan skrev efteråt en debattartikel i Kyrkans tidning tillsammans med biskopskollegan Åke Bonnier.
“I en polariserad tid, där kyrkans uppdrag är att predika och verka för försoning, antogs ett polariserande tilläggsyrkande som riskerar att rasera relationen med våra judiska syskon för lång tid framåt”, skrev de båda biskoparna.
Har inte legitimitet
Detta fick i sin tur Daniel Tisell (C) och Anna-Karin Hammar (S), som var drivande i att få igenom beslutet på kyrkomötet, att gå till motattack. I en debattartikel i Kyrkans tidning ifrågasätter de biskoparnas agerande och undrar med vilken legitimitet de kritiserar ett demokratiskt fattat beslut. De påpekade att eventuella brott mot folkrätten inte kan ses som en lärofråga, vilket innebär att biskoparna inte har rätt att lägga sig i på det här sättet.
Även i sociala medier pågår debatten. Daniel Tisell (C) har fullt upp att försvara beslutet på sin egen Facebook-sida, där han menar att de flesta verkar ha missuppfattat vad man beslutat om och han skyller flera gånger det hela på tidningen Dagens rubriksättning.
En av dem som går in och kritiserar beslutet är Helen Egnell som länge jobbat med religionsdialog för Svenska kyrkan. Hon skriver att det gäller att vara väldigt säker på att det verkligen leder till fred och rättvisa att peka ut Israel som en apartheidstat och undrar om den judisk-kristna dialogen i Sverige är ett rimligt bondeoffer i sammanhanget.
Även Posk kritiseras hårt, då deras företrädare Lisa Tegby varit med och tagit fram förslaget. Elva företrädare för Posk röstade också ja. Det har lett till att Posk i sociala medier tvingats förklara att de som grupp inte står bakom det här, utan det är enstaka förtroendevalda.
[ Frida Park: Svenska kyrkans apartheidbeslut är skamligt ]
---
Fakta: Posk och C splittrade i apartheidfrågan
- I omröstningen om att utreda Israels eventuella apartheidbrott var det två nomineringsgrupper som var splittrade, Posk och C.
- Hos Posk röstade 11 ledamöter ja och 28 nej. Hos C röstade 19 ja och 10 nej.
- S, Visk och Öka röstade ja till förslaget, SD och Frimodig kyrka röstade nej.
---
