Bostadsområdet Tjärna Ängar i Borlänge har hamnat i fokus efter att SVT:s Uppdrag granskning varit på plats och beskrivit kriminalitet och utanförskap. P-O Byrskog, kyrkoledare i Equmeniakyrkan, känner delvis igen sig i den dystra beskrivningen, men betonar att det även finns en annan bild.
TV-teamet som är på plats i Borlänge får stenar kastade mot sig, de får höra berättelser om hur de som bor i Tjärna Ängar inte vill lära sig svenska, inte vill ta ett arbete och att de håller varandra om ryggen när det gäller kriminalitet.
Stadsdelen har även tidigare blivit omskriven i liknande negativa ordalag, där många ser Tjärna Ängar som sinnebilden av en misslyckad integration och ett framväxande parallellsamhälle.
Två olika bilder
P-O Byrskog är regional kyrkoledare för Equmeniakyrkan, han är även bosatt i Borlänge och jobbade i samband med flyktingvågen 2015 med integrationsfrågor, bland annat i kyrkan Jakobs kapell i närheten av Tjärna Ängar.
Vad säger du om bilden som presenteras i programmet?
– Jag tänker att det är en rätt bra beskrivning av hur situationen ser ut, där båda bilderna kommer fram, säger P-O Byrskog.
Han syftar då på att SVT inte bara plockade fram det mörka utan även lät människor som trivdes bra i området få komma till tals.
– Det finns två bilder. Det är bra att båda kommer fram, konstaterar P-O Byrskog.
Varför har Tjärna Ängar blivit ett utsatt område?
– Det här var ett miljonprogramsområde som under en tid stod rätt så tomt. Så när 90-talets flyktingkris kom var Borlänge positiva till att ta emot folk, säger P-O Byrskog.
Sedan menar han att Ebo-lagen, det vill säga att en asylsökande har rätt att välja sitt eget boende, sett till att många med samma bakgrund samlats här. Det har lett till att ungefär hälften av befolkningen i Tjärna Ängar har somaliska rötter.
Vad går det att göra för att bryta segregationen?
– Det har redan gjorts väldigt mycket i västra Borlänge. Det är inte så att kommunen och andra aktörer suttit stilla, säger P-O Byrskog.
[ Minimal kyrklig närvaro i utsatta området Tjärna Ängar ]
Kyrkor var aktiva
Kyrkorna var exempelvis för några år sedan aktiva på ett sätt de inte är i dag. P-O Byrskog berättar att i samband med flyktingvågen 2015 startades språkkaféer, en församling var på plats på ungdomsgården och en annan med kaffebord i Tjärna Ängar, det var bönevandringar, dialogprojekt på en gymnasieskola, besöksgrupp på flyktingförläggning och ett omfattande språkvänsprojekt. Flera nysvenskar deltog samtidigt också i den vanliga församlingsverksamheten.
– Det gjordes en hel del, men det handlar om att det var ganska många människor som kom hit.
Tyvärr, konstaterar P-O Byrskog, har det kyrkliga arbetet med integration ebbat ut. Han säger att det i dag mer finns på individnivå än på ett organiserat plan. Han pekar ut tre anledningar. En är ekonomisk, han var exempelvis själv anställd för att jobba med integration i kyrklig regi i tre års tid med pengar från bland annat Länsstyrelsen, ett projekt som numera är avslutat. Den andra anledningen är att färre besökare kom till kyrkorna och den sista att coronapandemin slog ut det arbete som återstod.
Hur tar man tillbaka det?
– Bra fråga. Det kan vara så att kyrkorna i staden behöver hitta ett gemensamt samarbete.
[ Diakonen Ebba möter grövsta våldsverkarna i "Sluta skjut" ]
Flera kyrkor i Sverige säger att de är duktiga på integration, vilket också gör att man kan plädera för en generös migrationspolitik. Är den självbilden för uppblåst?
– Jag tycker att församlingar är väldigt duktiga att hitta vägar och att hjälpa till att få folk in i samhället, det visade vi inte minst under flyktingkrisen. Men det är lättare att hitta vägar när det kommer asylsökande, då man kommer som ny till Sverige och är nyfiken, säger P-O Byrskog.
I nästa steg, konstaterar han, har integrationsarbetet visat sig vara något tyngre. Men P-O Byrskog lyfter fram att många som kommit till Sverige faktiskt blir en del av en församlingsgemenskap, något som också är bra för integrationen. Flera har även kommit till tro.
Men hur ska kyrkorna nå ut till ett område där majoriteten är muslimer och inte vill integreras i en kristen församling?
– Helt enkelt genom att finnas där och bygga relationer. Det finns möjligheter att göra många saker. Men kyrkan klarar inte ensam att göra allt, bara en liten del.
Även om många blir missmodiga efter att ha sett Uppdrag gransknings reportage från Tjärna Ängar vill P-O Byrskog ändå ta tag i den positiva bild som finns, en bild som han menar är lika relevant som den negativa.
– Jag tänker att vi måste ta tag i hoppet. Det är mycket som har gjorts, men det är uppenbarligen inte tillräckligt. Då är det inte läge att ge upp, utan då är det är läge att fortsätta, säger han.
– Tänk om vi i kyrkorna tillsammans med föräldrarna till de kriminella killarna fick vara med och smida om deras vapen till plogbillar. Tänk om vi kunde göra det tillsammans.
[ Gängvåldet oroar kyrkor i förorterna "Vi kan inte lösa det själva" ]
---
Fakta: Tjärna Ängar
- Tjärna Ängar är ett bostadsområde i västra Borlänge som blivit omtalat som ett utsatt område.
- Nyligen gjorde SVT:s Uppdrag granskning ett reportage där de berättade om kriminalitet, utanförskap, arbetslöshet och ett framväxande parallellsamhälle.
---
