Sverige skulle kunna vinna i Europadomstolen om att få till ett förbud av konfessionella friskolor. Det tror religionsfrihetsexperten Kristina Patring, som nu efterlyser en politisk debatt om vilken vision som ska styra när det gäller statens förhållande till religion.
Den socialdemokratiska regeringen vilar inte på hanen när det gäller de konfessionella friskolorna. De har precis sjösatt en ny plan för att få till ett etableringsstopp som de hoppas träder i kraft sommaren 2024. Det här ska sedan bana vägen för ett totalförbud av skolformen.
Nyligen kom en 86-sidig promemoria från utbildningsdepartementet som presenterar hur regeringen ska lyckas genomföra sin plan. Hindren längs vägen handlar om att det kan bryta mot såväl religionsfriheten som näringsfriheten enligt de konventioner som Sverige skrivit under.
För att få en lagstiftning på plats gäller det därför att navigera rätt och lyckas komma runt Europakonventionens skrivelser som ger föräldrar rätt att välja en utbildning som passar sina barn. Flera av dem som driver kristna friskolor brukar självsäkert peka på konventionstexten och säga att de har de mänskliga rättigheterna på sin sida.
Feg domstol
Men Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet (SMR), är inte lika säker. Hon har läst igenom promemorian och även om den juridiska utgången är oviss tror hon ändå att regeringen kan få igenom sitt förbud av konfessionella friskolor.
– Det handlar om att vi ser en utveckling i Europadomstolen där man gett stort utrymme för enskilda stater när det gäller religionsfrihetsfrågor, säger hon till Dagen.
– Vi har sett hur domstolen tidigare fegat och låter stater själva definiera var gränserna går.
Den svenska regeringen har själv hänvisat till att det finns en nationell bedömningsmarginal som domstolen måste ta hänsyn till, ett resonemang som också finns omnämnt i promemorian. I det här fallet handlar det alltså om att Sverige ska bedömas vara så pass sekulariserat att ett förbud av konfessionella friskolor skulle anses vara i linje med vår nationella särart.
Ett annat nyckelbegrepp handlar om att värna den negativa religionsfriheten, det vill säga se till så att barn inte utsätts för religiöst tvång.
Kristina Patring konstaterar efter att ha läst igenom texten att det finns en hel del problem utifrån ett MR-perspektiv. Inte minst tycker hon att regeringen inte kan bevisa att ett etableringsstopp för religiösa förskolor skulle lösa de problem som pekas ut, det vill säga segregation och religiös radikalisering.
– Det finns heller inte tillräckliga bevis för att barn utsätts för religiöst tvång, säger hon.
Vill ha debatt
[ S gör nytt försök att stoppa konfessionella friskolor ]
Men bortanför den enskilda frågan om konfessionella friskolors existensberättigande ruvar egentligen en större fråga.
– Det handlar om vilket samhälle det är vi vill ha, säger Kristina Patring.
– Egentligen bordet det föras en politisk diskussion om hur det offentliga ska förhålla sig till religion.
Kristina Patring målar sedan upp två exempel. Det första är Frankrike och deras idé om laicité, det vill säga en uttalad hållning där stat och religion hålls isär och där så lite religion som möjligt får ta plats. Den franska hållningen kan exemplifieras med att de infört slöjförbud i skolan.
– Man har en idé om att den sekulära staten ska vara neutral genom att inte innehålla några religiösa markörer.
Det andra exemplet är Storbritannien som har en mer avslappnad inställning till religiösa uttryck, där visserligen staten ska vara sekulär och neutral men där statsanställda kan bära slöja, turban eller andra religiösa symboler utan problem.
– De har ett mer öppet förhållningssätt till religion, summerar Kristina Patring.
Den svenska visionen
[ "Plågsamt att våra kristna skolor misstänks för extremism" ]
Men Sverige då? Vilket förhållningssätt har vi? Vill vi ha det som i Frankrike eller som i Storbritannien?
– Här finns två helt olika samhällsvisioner. Det är därför diskussionen behövs, säger Kristina Patring.
S-regeringens uttalade vilja att förbjuda konfessionella friskolor lutar åt att de vill ha ett mer franskt synsätt. Kristina Patring lägger till att det även finns andra tecken på det, exempelvis när det gäller att dra in bidrag till religiösa aktörer.
De politiska striderna kring religion i Sverige tas nu en i taget, men Kristina Patring önskar hellre att politikerna pekar ut en riktning om var vi är på väg.
– Går lagstiftningen igenom om de konfessionella friskolor, då har man öppnat dörren åt det franska synsättet, säger hon.
– Därför är det viktigt att diskutera hur vill vi se på religion i vårt samhälle, är det en resurs eller något problematiskt som ska hållas i schack?
Själv förespråkar Kristina Patring den mer inkluderande modellen, då det franska laicité bygger på idén att religion är något farligt. Hon tycker också att utbildningsdepartementets promemoria spinner på den tråden, då den hela tiden varnar för extremism och radikalisering där bilden som mejslas fram är att religiösa aktörer är problematiska i sig.
[ Frida Park: Skolministern levererar härsket valfläsk ]
---
Fakta: Konfessionella friskolor
- I Sverige går det att driva en friskola på konfessionell grund, vilket man gör genom att kryssa i en ruta då man ansöker om att få bedriva skola.
- Skolformen har blivit omtvistad, inte minst eftersom Socialdemokraterna vill förbjuda konfessionella friskolor.
- Nu driver de ett förslag med etableringsförbud, vilket presenterats via en promemoria som ska ut på remiss.
---
