Nyheter

Särskrivningar och hen irriterar svenskarna mest

Språkrådets språkvårdare: Att hen ligger så högt är en överraskning

Felaktiga särskrivningar och det könsneutrala pronomenet hen irriterar mest i det svenska språket, visar en undersökning utförd på uppdrag av Språktidningen.

Av de som svarat på undersökningen uppger 22 procent att det könsneutrala pronomenet hen, som sedan 2015 finns i Svenska Akademiens ordlista, stör mest.

Vissa anser att hen är en symbol för en oönskad samhällsutveckling, medan andra tycker att det bidrar till inkludering.

– Att hen ligger så högt är en överraskning. På Språkrådet har vi gjort bedömningen att den diskussionen är död, säger Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet.

Enligt Maria Bylin är attityderna till hen i allmänhet positiva bland människor som är yrkesverksamma i storstäderna och som har studerat på universitet eller högskola. Det är betydligt fler som har grundskola eller gymnasium som högsta utbildning och som bor på landsbygden som stör sig på ordet. Irritationen är även mer utbredd bland pensionärer.

Särskrivningar lika irriterande

Enligt undersökningen är det lika många som stör sig mest hen som stör sig mest på särskrivningar – 22 procent.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson säger att särskrivningar har varit den mest framträdande språkfrågan ända sedan 1980-talet.

“Det är också ett av dom mest utskällda och skambelagda misstagen. Därför är det inte oväntat att det är många som stör sig på söt potatis och karl johans svamp”, säger Anders Svensson i ett pressmeddelande.

Undersökningen har utförts av Novus genom intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 18-79. Undersökningen gjordes 2-9 mars 2022.

---

Fakta: Det här irriterar mest

  • 1. Det könsneutrala pronomenet hen (22 procent).
  • 2. Felaktiga särskrivningar (22 procent).
  • 3. Onödiga engelska lånord (15 procent).
  • 4. Användning av ord som lapp, zigenare, indian och eskimå (8 procent).
  • 5. Fel på de och dem (7 procent).
  • 6. Fel på var och vart (2 procent).
  • Källa: Språktidningen, Novus

---

Fler artiklar för dig