Kristna biståndsorganisationer som Diakonia och PMU oroar sig för att tusentals fattiga människor ska drabbas hårt när regeringen flyttar över hjälppengar till krigsflyktingar från Ukraina. Biståndet via de enskilda organisationerna ska skäras ner med 38 procent – och utbetalningar från staten är redan frysta.
Oron och osäkerheten är stor bland de kristna biståndsorganisationerna just nu. Hur kommer deras mottagare av långsiktigt hjälparbete i Afrika, Latinamerika och Asien att drabbas när svenska regeringen drar in, eller skär ner, 9,2 miljarder kronor av de svenska biståndspengarna det närmaste året?
Beskedet kom från finansminister Mikael Damberg (S) när statsbudgeten presenterades för ett par veckor sedan. Biståndsmyndigheten Sida har redan fryst en del utbetalningar. Men hjälporganisationer som Diakonia och PMU har ännu inte fått besked om hur just deras statliga stöd kommer att dras ned och lever med flera frågetecken: Vilka hjälpbehövande i deras internationella arbete kommer att drabbas? Vill Sida skära med osthyvel? Eller är det hela “bitar” som ska tas bort?
“Fattiga sätts i kläm”
Flera av dem befarar extra administrativt arbete kring avtal som behöver skrivas om med Sida, med olika medlemsorganisationer i Sverige samt med olika partners ute i världen, även om detta inte är det centrala.
– Det här skapar extrem ryckighet för kyrkor och andra. Det handlar om redan avtalade pengar och det är många led som ska ställa om. Men framför allt handlar det om alla människor i fattigdom som sätts i kläm när man på det här sättet ställer människor i stor utsatthet mot varandra, säger Niclas Lindgren, direktor för pingströrelsens biståndsorganisation PMU.
– I slutändan innebär beslutet ju att fler människor går hungriga, att färre flickor får gå i skolan samt att respekten för demokrati och mänskliga rättigheter minskar ytterligare.
Många kvinnor drabbas
Lena Ingelstam, generalsekreterare för Diakonia säger att det är tusentals projekt ute i världen som kommer att drabbas. Diakonia jobbar inte minst med kvinnor och demokrati- och jämställdhetsfrågor i exempelvis Zimbabwe, eller bland flickor i Bangladesh slum.
– Redan har många av våra projekt satts på paus, och andra kommer inte att starta, säger hon.
– Även 2015, med de syriska flyktingarna, gjordes stora neddragningar av biståndet. Men då gjordes det i alla fall innan budgetåret, då hade vi inte kommit i gång på samma sätt. Nu skär man på ett brutalt sätt mitt under verksamhetsåret. Det är otroligt oansvarigt. Min bild är att regeringen helt saknar analys om vad avräkningarna får för konsekvenser för viktiga projekt, och framför allt miljontals fattiga människor, säger Lena Ingelstam.
Kyrkornas biståndsorganisationer framhåller att Sverige har råd att hjälpa både flyktingar och fattiga som är i behov av långsiktigt bistånd ute i världen.
[ Kritik när biståndspengar går till flyktingmottagande ]
Dialog inleds
Sida uppger till Dagen att en dialog nu inleds med civilsamhällets organisationer, men att det kan ta ett tag till innan olika besked lämnas. Även för Sida är det en stressig tid när villkoren på kort varsel har kastats om. Under onsdagen möter Sida sina partners från just det civila samhället.
– Övergripande vill vi minska de negativa konsekvenserna så mycket som möjligt. Små organisationer som är helt beroende av Sidastöd, och där det finns strategisk betydelse, ska värnas, säger Johan Tjerneng, pressekreterare på Sida.
Osäker prognos om flyktingar
Neddragning av biståndet är satt i relation till flyktingmottagandet från Ukraina. Här har migrationsverket redan reviderat ner sina prognoser ordentligt – och frågan är om detta också innebär att regeringen räknar om minskningen av biståndet redan nu, eller inte.
– Risken vi ser nu är att de inte lämnar tillbaka fyra miljarder till biståndet, utan att det kommer mot slutet av budgetåret. Men då är skadan redan skedd. Det är svårt att starta verksamheter igen, säger Lena Ingelstam på Diakonia.
Niclas Lindgren på PMU konstaterar att Sverige internationellt ofta har varit bäst i klassen kring biståndet, och att många andra givarländer därför har tittat på oss. Han är rädd att andra länder ska ta rygg på Sverige i nedskärningarna, och framhåller vikten av en-procentmålet i biståndet.
[ Nio kyrkoledare ryter till om svenskt bistånd ]
---
Fakta: Statsbudgeten, biståndet och enskilda organisationer
- Statsbudgeten omfattar totalt drygt 1 100 miljarder kronor för 2022.
- Av de pengarna går cirka 50 miljarder till internationellt bistånd,
- Regeringen flyttar i budgeten över 9,2 miljarder från biståndet till flyktingmottagning.
- Biståndet via civilsamhällets organisationer ska som en följd av detta minskas med 38 procent, från 1,9 miljarder till 0,75 miljarder kronor, närmaste året.
---
