Församlingar knutna till Moskvapatriarkatet har fått över en miljon i statsbidrag sedan 2015. Nu ska Myndigheten för stöd till trossamfund granska kyrkans kopplingar till Moskva.
– Vi måste kolla med dem en extra gång så att det inte går några pengar till Moskva, säger Isak Reichel, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund.
Rysk-ortodoxa kyrkan har varit omdiskuterad sedan Rysslands invasion av Ukraina. Det rör främst Moskvapatriarkatet, där patriark Kirill har ställt sig bakom kriget och stöttar president Putin. Kirill sägs också finnas med på EU:s senaste sanktionslista, som kommer att offentliggöras inom kort.
Det har även fått konsekvenser för situationen i Sverige. Röster har höjts för att utesluta rysk-ortodoxa kyrkan ur Sveriges kristna råd, något som SKR inte har valt att gå vidare med. Det har också rests frågetecken kring om kyrkan ska fortsätta att ta emot statsbidrag.
Ny kontroll
Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), som har hand om utdelningen av bidrag, har inte valt att dra in några bidrag – eftersom de inte ses som allierade med Kirill.
– Bedömningen vi har gjort är att den svenska delen är ett eget trossamfund. De har inte tagit ställning för Moskva i kriget, så de bedöms utifrån vad de gör och inte utifrån vad Kirill gör, säger Reichel till Altinget.
Nu väljer SST ändå att göra en ny granskning av stöden till rysk-ortodoxa kyrkan. I intervjun med Altinget säger direktören Isak Reichel att de kommer att göra en extra granskning efter sanktionerna mot Kirill. Samtidigt säger han att han inte förväntar sig att stödet dras in.
– Vi måste kolla med dem en extra gång så att det inte går några pengar till Moskva, men jag ser inte att en bojkott mot Kirill ska leda till att trossamfundet i Sverige ska förlora sina statsbidrag, säger Isak Reichel.
Diskuterar med kyrkan
Församlingar knutna till Moskvapatriarkatet började få statsbidrag 2015 i Sverige och har sedan dess blivit tilldelade 1,2 miljoner kronor, enligt SVT. Isak Reichel säger att de nu ska se till att kyrkan i Sverige är oberoende av Moskva.
– Man kan inte säkerställa att det inte finns några kontakter, det är omöjligt, men vi går igenom alla årsredovisningar och så har vi diskussioner med dem såklart, säger han.
[ Rysk-ortodoxa prästen bad för Kirill och “seger över fienden” ]
På frågan hur kontrollen ska gå till svarar han så här:
– Vi får kontrollera om pengar tidigare har gått från Stockholm till Moskva, vilket jag inte tror att det har gjort. Min bild är att pengarna har gått åt andra hållet, om det har förts över några resurser alls. Men jag tror att vi kommer att behöva undersöka det en extra gång med tanke på sanktionerna mot Kirill.
Kan inte stötta
Att bestraffa kyrkan skulle också kunna påverka verksamhet negativt, vilket skulle påverka människor, inte minst ukrainska flyktingar, säger han.
– Den rysk-ortodoxa kyrkan är väldigt viktig för många av de ukrainska flyktingar som nu kommer. Vi vet att Moskvapatriarkatet här i Sverige tar ett stort ansvar, säger han.
Det finns dock en linje som, om rysk-ortodoxa kyrkan går över den, förändrar situationen – att stötta Kirill i hans åsikter.
– Skulle de ta ställning för Kirill så behöver vi tänka om. Men det har vi inte sett något av hittills, säger Isak Reichel till Altinget.
[ SST:s bidrag till rysk-ortodoxa kyrkan stoppas inte ]
---
Fakta: Rysk-ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) i Sverige
- Den rysk-ortodoxa kyrkan som lyder under Moskvapatriarket har fem församlingar i Sverige.
- Den första av dem grundades här 1992 och de är medlemmar i Sveriges kristna råd sedan 1999.
- Totalt finns det knappt 1500 personer i Sverige som är med i rysk-ortodoxa församlingar knutna till Moskvapatriarkatet.
Källa: SKR.
---
