Husbykyrkan i Stockholm erbjuder läxhjälp och Jesus-barnmöten i det mångkulturella förortsområdet som pusselbitar för att motverka framtida gängkriminalitet. Pastor Anton Thilander är glad för EFK:s satsning på missionell diakoni – och vill ännu mer göra Husbykyrkan till en församling för stadsdelen där den finns.
Förra året utfördes nio mord efter skjutningar i Järvaområdet där Husby ligger, inom en radie på tre kilometer. För Anton Thilander och Husbykyrkan har utmaningarna i det segregerade området blivit allt mer påtagliga. Husbykyrkan grundades 1976 och är en församling inom Evangeliska frikyrkan, EFK.
– Vi bär på en längtan att ännu mer få vara en församling för området där vi finns, och inte bara en kyrka i området. Vi vill vara ett bönen hus och en kyrka för alla folk, säger Anton Thilander.
Brist på fadersfigurer
Han konstaterar att det generellt finns en stor utsatthet bland de boende i Husby. Fattigdom, trångboddhet samt brist på fadersfigurer och goda sammanhang för de unga är några av faktorerna som gör att det är lätt att hamna fel under uppväxten.
– Vill vi komma åt brottslighet och våld så tänker jag att vi som församling behöver forma kontaktytor där vi kan möta barnen i området, och visa Jesus kärlek och låta dem bli sedda och älskade.
I höstas drog Husbykyrkan i gång läxhjälp för mellanstadiebarn för att ge en lugn plats och hjälp med svenska språket. En gång i månaden hålls utåtriktade barnmöten på en neutral plats, som är Jesuscentrerade, men också ger tid för lek, fika och att knyta kontakter. Samlingarna har dragit barn från många olika kulturer i området.
Existentiella grubblerier
Husbykyrkan bidrar också med matutdelning vid Frälsningsarméns diakonala arbete i grannstadsdelen Akalla, riktat till asylsökande kvinnor och papperslösa. En tanke för framtiden hos Anton Thilander är att kunna stötta i fängelser när unga från Husby hamnar där med existentiella grubblerier, och att på det sättet bidra till en långsiktig förändring i området.
Att Evangeliska frikyrkan centralt nu lyfter fram begreppet missionell diakoni – och satsar resurser där – välkomnar Anton Thilander.
– Jag är glad att frågorna lyfts och att det inte bara är hårdare-tag-retoriken från politikerna som händer i de här områdena. Här behövs församlingar som vill bygga underifrån, så vi får en förändring på riktigt. Att visa Jesu kärlek bör vara hemmaplan för kyrkorna.
Anton Thilander har fördjupat sin kunskap kring de här frågorna genom kandidatuppsatsen Gängen, skammen och utanförskapet – den kristna tron som en väg ut ur gängkriminalitet, som nyligen lades fram vid Akademi för ledarskap och teologi, ALT i Örebro. Framöver kommer han bland annat att presentera delar av innehållet vid EFK:s Torpkonferens i juni.
