Spänningen stiger inför den kontroversiella flaggmarschen då tusentals nationalistiska israeler tågar genom det muslimska kvarteret i Jerusalems gamla stad. Hamas “varnar” Israel – under förra årets marsch sköt gruppen raketer mot Israel vilket ledde till ett elva dagar långt krig.
JERUSALEM. Israel firar på söndagen Jerusalemdagen till minne av att man i sexdagarskriget 1967 erövrade östra Jerusalem från Jordanien – inklusive den muromgärdade gamla staden med dess heliga platser för judar, muslimer och kristna.
En höjdpunkt i firandet är sedan många år den så kallade flaggmarschen, som anordnas av nationalistiska krafter på högerkanten för att markera Israels överhöghet över huvudstaden. De flaggviftande deltagarna går via det muslimska kvarteret i gamla staden fram till Västra muren, judarnas heligaste plats.
Palestinierna ser marschen som en provokation, särskilt som många deltagare under senare år har skrikit hatiska slagord och även attackerat palestinier.
Nu varnar Hamas, den terroriststämplade palestinska islamistgruppen som styr Gaza, Israel för att genomföra marschen. De kallar den ett “hot mot al Aqsa-moskén” och det gör också den palestinska regeringen på Västbanken – även om marschvägen inte går över al Aqsa-området och Tempelberget.
– Jag varnar fienden för att begå sådana brott … Vi kommer att konfrontera den med alla möjligheter och aldrig tillåta att al Aqsa-moskén vanhelgas, säger Hamasledaren Ismail Haniyeh.
Israel svarar att marschen ska genomföras som planerat och att man inte tänker låta “terrorgrupper bestämma dagordningen”. Samtidigt ligger israelisk polis och israeliska säkerhetsstyrkor i högsta beredskap inför de våldsamheter som kan utbryta i Jerusalem och även på andra platser i Israel.
Kommer i ett redan spänt läge
Marschen anordnas i ett redan spänt läge efter en rad dödsskjutningar, både palestinska attentat mot israeler och israeliska räder mot palestinska samhällen. Under den muslimska fastemånaden ramadan förekom sammanstötningar mellan israelisk polis och palestinier på Tempelberget. Samtidigt har dödsskjutningen av en känd palestinsk journalist och den israeliska polisens angrepp mot hennes begravningståg ytterligare ökat spänningen.
Läget påminner om situationen på Jerusalemdagen förra året då våldsamheter i Jerusalem ledde till att Hamas och andra palestinska grupper sköt raketer från Gaza mot Jerusalem. Trots att Israel i sista minuten ändrade marschens rutt, så att den gick genom det judiska kvarteret i stället för det muslimska.
Raketbeskjutningen utlöste ett blodigt krig mellan Israel och Hamas under elva dagar då palestinier sköt raketer mot Israel och israeliskt flyg gjorde räder mot Gaza.
Hamas antyder att förra årets scenario kan upprepas.
– Hamas och de andra grupperna är redo att göra allt de kan för att förhindra den här händelsen oavsett hur mycket det kostar oss. Beslutet ligger i Israels och det internationella samfundets händer. De kan undvika krig och upptrappning om de stoppar den här galna marschen, säger Bassem Naim, en Hamasledare i Gaza, till Reuters.
[ Sammandrabbning på Tempelberget - 150 uppges skadade ]
“Min far som gav ordern”
Den amerikanske ambassadören i Israel kontaktade, enligt israeliska medier, Israels minister för den inre säkerheten, Omer Barlev, och uttryckte sin oro över marschen. Denne svarade att han förstod oron och att polisen verkar för förhindra provokationer och våld.
– Som biträdande överbefälhavare gav min far ordern om att befria Jerusalem. Det här är vår huvudstad. Marschen är en 30 år lång tradition, sade ministern.
Egypten försöker som så många gånger förr att medla mellan parterna och hoppas den här gången nå resultat innan våldsamheter flammar upp.
På Jerusalemdagen planerar också hundratals judar att besöka Tempelberget tillsammans med den högerextreme parlamentsledamoten Itamar Ben-Gvir. Samtidigt planerar palestinska ungdomar att förskansa sig på platsen – där judarnas två bibliska tempel en gång stod och där de muslimska helgedomarna al-Aqsamoskén och Klippdomen i dag reser sig.
[ Putin ber Israel om ursäkt för nazistuttalande ]
Den muslimska religiösa myndigheten wakf administrerar den heliga platsen och Jordaniens ser sig som “väktare” av de muslimska och kristna helgedomarna i Jerusalem. Judar förrättar bön nedanför Tempelberget vid Västra muren, en rest av den plattform på vilken templet en gång stod.
Enligt praxis, det så kallade status quo, får bara muslimer be på Tempelberget. Judar och andra icke-muslimer får besöka platsen men inte förrätta bön där.
Greps för trosbekännelse
Nyligen grep den israeliska polisen fyra judiska tonåringar för att de högt uttalat den judiska trosbekännelsen där. De fick besöksförbud i 15 dagar. Ungdomarna överklagade och en israelisk domstol upphävde besöksförbudet. Det ledde till protester från den palestinska myndigheten, Hamas och Jordanien.
En högre domstol gick emot den lägre rättens beslut och återinförde förbudet – med motiveringen att hänsyn till allmän ordning och säkerhet “går före” rätten att be på den heliga platsen.
