Polisen, Migrationsverket och domstolarna brister i kontrollen av offentliga biträden i migrationsärenden. Det slår Riksrevisionen fast i en granskning som visar att biträden har kunnat fortsätta arbeta trots att de dömts för grova brott.
Personer som riskerar att utvisas ur Sverige kan ha rätt till ett offentligt biträde, och det är statens ansvar att se till att personerna får ett lämpligt sådant.
Granskningen visar att det finns brister i kontrollen av dem, som riskerar att leda till att biträden som förordnas saknar tillräcklig juridisk kompetens eller av andra skäl är olämpliga för uppdraget, konstaterar myndigheten i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen tar som exempel att Migrationsverket under 2018 stoppade fem personer från att fortsätta arbeta som biträden eftersom de var dömda för grova brott eller hade uteslutits från Advokatsamfundet. Men trots det har personerna fortsatt som biträden under 2019–2021.
“Det är mycket problematiskt att biträden som uppenbart är olämpliga fortsätter att förordnas och får betalt av staten. Dessutom är det inte god hushållning med statens medel”, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
Svårt att samordna uppgifter
I Migrationsverkets uppdrag ingår att förordna offentliga biträden och Riksrevisionen konstaterar att myndigheten därmed förväntas bedöma lämplighet inför förordnandet, i vissa fall identifiera särskilda kompetenser och vid behov avvisa ett biträde. Riksrevisionen noterar samtidigt att förvaltningsmyndigheterna och domstolarna behöver kunna inhämta, sammanställa och dela uppgifter om biträden för detta – och att detta är en utmaning eftersom det är tveksamt om gällande regelverk medger en ändamålsenlig hantering av sådana uppgifter.
Enligt Riksrevisionen uppfattar inte Migrationsverket att de får spara och sammanställa uppgifter om särskild kompetens. I stället bevaras de hos enskilda medarbetare eller enheter.
[ Uppmärksammad konvertit fick asyl – men inte i Sverige ]
Kompetens viktigt i konvertitärenden
Men företrädare för Migrationsverket säger i granskningen att det vid vissa komplicerade ärenden finns ett värde i att ha sparade uppgifter om biträdens kompetenser.
“Det kan till exempel avse bemötande av särskilt utsatta grupper, till exempel tortyroffer, personer med psykiska funktionshinder eller personer som har utsatts för könsstympning. Det kan också röra sig om särskilda kunskaper om hbtqi, våld i nära relationer, psykisk ohälsa eller konvertiter, fördjupad landkunskap eller särskilda språkkunskaper.”
Undantaget är förordnanden i ärenden som rör ensamkommande barn där ett biträde, enligt Migrationsverkets riktlinjer, ska ha tidigare erfarenhet av barnärenden.
[ “Självklart gör vi rättssäkra bedömningar” ]
---
Fakta: Riksrevisionens rekommendationer till regeringen
- Förtydliga regelverket när det gäller avvägningen mellan lämplighetskrav och det fria biträdesvalet för att klargöra vilka krav förvaltningsmyndigheter och domstolar ska ställa på begärda offentliga biträden.
- Överväg att införa specifika lämplighets- eller behörighetskrav för offentliga biträden i migrationsärenden för att höja den generella kompetensnivån.
- Säkerställ att förvaltningsmyndigheter och domstolar får rätt att sammanställa och dela nödvändiga uppgifter om offentliga biträden i syfte att effektivisera lämplighetskontrollen.
- Utred möjligheten för Migrationsverket att generellt kunna avvisa olämpliga offentliga biträden på samma sätt som migrationsdomstolarna.
---
