Regeringen vill att ”våld, tvång och hot” mot en person ska diskvalificera trossamfund från rätt till statsbidrag. Lagrådet menar att begreppen saknar tillräckligt tydliga definitioner.
Dessutom kan yttrandefriheten riskera att komma i kläm med regeringens förslag, anser Lagrådet.
Dagen har tidigare rapporterat om kritik från flera kristna ledare mot regeringens förslag om nya demokrativillkor för trossamfund som tar emot statligt stöd. Till exempel menar Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare Karin Wiborn att oklarheter i de nya reglernas utformning kan leda till att även “klassiska frikyrkor” kan få svårt att kvalificeras för statsstöd, trots att regeringen “inte [är] ute efter att sätta dit de klassiska frikyrkorna”.
Pingstföreståndaren Daniel Alm menar det finns en risk att de nya reglerna “stryper lokala initiativ och demokratins viktiga undervegetation”, snarare än att förhindra extremism.
– Det här arbetet har pågått i flera år och vi har gett remissvar längs hela vägen. Vi har försökt vifta med våra flaggor, sa Daniel Alm till Dagen i slutet av maj.
Lagrådet om “uppmaningar eller påtryckningar”
Nu har Lagrådet lämnat sitt yttrande över regeringens lagrådsremiss. Förslaget om de nya demokrativillkoren möter flera frågetecken.
Bland annat anses förslagets formulering om att “våld, tvång och hot” mot en person ska leda till att ett trossamfund exkluderas från rätt till statsbidrag inte vara tillräckligt tydlig. De tre begreppen definieras nämligen inte närmare av regeringen.
“Alla former av uppmaningar eller påtryckningar kan uppenbarligen inte omfattas; det får t.ex. antas att det också fortsatt ska vara tillåtet att ge uttryck för att vissa slags beteenden inte är godtagbara i en viss religion. Men man undrar då vilka typer av påtryckningar som omfattas av bestämmelsen och vilka som inte gör det”, skriver Lagrådet.
Frågan anses bli “extra besvärlig att hantera i ett sammanhang där man kan utgå ifrån att individen har en önskan om att ingå i en gemenskap och där olika typer av informell exkludering eller avståndstagande kan vara mycket kännbara”.
[ Efter pastors video: ”Bort med bidragen till pingstkyrkan” ]
Lagrådet om yttrandefrihet
Lagrådet anser också att yttrandefriheten kan behöva beaktas om regeringen går vidare med de föreslagna reglerna.
Det är nämligen ”alldeles uppenbart”, menar Lagrådet, att den praktiska tillämpningen av reglerna kan komma att bli föremål för ”debatt och diskussion”, som kan pågå ”innan frågan är slutligt avgjord i domstol”:
”I en sådan situation vore det märkligt om ett trossamfund – kanske ett annat trossamfund än det som har blivit exkluderat från statsbidrag – inte kunde delta i diskussionen eller i vart fall kunde delta i densamma endast i en riktning (för att undvika att ’försvara’ den hållning som lett till exkludering).”
Hänsyn till yttrandefrihetsaspekter kan även behöva tas ”när det gäller samfundets ansvar för inbjudna föreläsare”, menar Lagrådet.
Lagrådet om balansen mellan religionsfrihet och respekt för grundläggande fri- och rättigheter
Ett annat av Lagrådets frågetecken kring de nya demokrativillkoren gäller regeln om att trossamfund ska exkluderas från rätt till statsbidrag om “en betjänads grundläggande fri- och rättigheter genom utnyttjande av utsatt belägenhet” kränks.
[ Sex faror med nya demokrativillkor när samfund söker bidrag ]
Lagrådet anser att det är omotiverat att begränsa regeln till att gälla kränkning av just “en betjänads” fri- och rättigheter:
“Enligt artikel 9 i [Europakonventionen] får religionsfriheten underkastas begränsningar som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till, skydd för andra personers fri- och rättigheter. Varför detta ska begränsas till att gälla bara i förhållande till av trossamfunds betjänades rättigheter kan Lagrådet inte se logiken i.”
Samtidigt framhåller Lagrådet att innebörden av förslagets regel om att en betjänads fri- och rättigheter inte får kränkas är svårtolkad, eftersom regeringen också skriver i lagrådsremissen att en kränkning inte föreligger så länge en person följer ett trossamfunds regler av fri vilja.
Regeringen tar ofta intryck av Lagrådets synpunkter innan ett lagförslag läggs fram för riksdagen, men någon skyldighet för regeringen att göra det finns inte.
[ Är det olagligt att ge råd om kyskhet? ]
---
Fakta: De nya demokrativillkoren
Enligt regeringens lagrådsremiss ska de nya reglerna innebära att ett trossamfund inte ska ha rätt till statsbidrag om “trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet” ägnar sig åt något av följande:
- Utövar våld, tvång eller hot mot en person.
- Kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas.
- Kränker en betjänads grundläggande fri- och rättigheter genom utnyttjande av en utsatt belägenhet.
- Diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde.
- Försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges ovan.
- Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Källa: Lagrådsremissen “Statens stöd till trossamfund och demokrativillkor”
---
