Det är med okunniga och osanna argument som regeringen vill stoppa konfessionella friskolor.
Det skriver ärkebiskopen i ett mycket vasst formulerat debattinlägg i Svenska Dagbladet.
Med skarpa ord bemöter nu ärkebiskop Antje Jackelén skolminister Lina Axelssons Kihlboms besked i fredags att regeringen vill förbjuda nyetablering av konfessionella friskolor. Regeringen står för en stigmatisering av konfessionella skolor som är “historielös och inskränkt”, skriver ärkebiskopen i Svenska Dagbladet och fortsätter:
“För att tala ur ett kyrkligt perspektiv: kyrkan försedde en gång i tiden Sverige med en infrastruktur som gjorde slut på klanväldet och lade grunden för läs- och skrivkunnighet samt för sociala och demokratiska system. Inte minst frikyrkorna har bidragit starkt till den demokratiska utvecklingen.
I många av världens länder, oavsett regim, är skolor med konfessionella huvudmän en självklar del av utbildningssystemet. Oftast hör de till de bästa skolorna, just på grund av höga kunskapsideal förknippade med en humanistisk världs- och människosyn.”
Vilseledande argument
Ärkebiskopen skriver också att det är vilseledande att “förespegla allmänheten att problemet med antidemokratisk verksamhet och radikalisering kan lösas genom att förhindra nyetablering och helst förbjuda konfessionella friskolor”, när flera av de skolor som kritiserats inte är konfessionella.
Antje Jackelén påpekar också att konfessionella skolor i Sverige har mycket få elever i ett internationellt perspektiv, ungefär en procent av eleverna jämfört med 37 procent i Storbritannien och 75 procent i Nederländerna.
Farlig illusion
Nivån på den svenska debatten om konfessionella skolor är pinsam, menar ärkebiskopen, och skriver att det är en nidbild att göra tro och höga kunskapsideal till motsatser. Illusionen om konfessionsfrihet är tvärtom farlig, skriver hon.
“Det vi behöver i stället är att samhället skapar förutsättningar för initierad och välgrundad kritisk och självkritisk reflektion över de konfessioner – religiösa och andra – som är i svang i vårt land och i världen. Det är en nödvändighet med tanke på de utmaningar som dagens barn måste hantera som vuxna. Svik inte barnen genom att försvåra för dem att nå den andliga mognad och motståndskraft som de behöver för att klara livet!”
