Åtgärderna står inte i proportion till vad man vill åstadkomma. Det menar Lagrådet då det analyserar den tidigare S-regeringens förslag att förbjuda nya konfessionella friskolor.
Även om lagförslaget nu slängs i papperskorgen i och med regeringsskiftet menar experten Martin Tunström att yttrandet ändå är viktigt inför framtiden.
Socialdemokraternas mål att förbjuda konfessionella friskolor ser ut att bromsas i och med regeringsskiftet. Den nu avgående regeringen ville i ett första steg gå fram med ett etableringsstopp och hade tagit fram förslag för hur det skulle gå till.
Nu har Lagrådet hanterat den tidigare S-ledda regeringens förslag. Lagrådet är den instans som ska se till att alla lagförslag som läggs fram är förenliga med internationella konventioner och den lagstiftning som redan finns, en konstitutionell grindvakt när en regering ska släppa sina propositioner i skarpt läge.
Bättre förklaring
När det gäller ett etableringsstopp för konfessionella friskolor är Lagrådet något undrande till om de föreslagna åtgärderna verkligen står i proportion till det man vill åstadkomma, det vill säga att motverka religiös extremism och segregation. Lagrådet vill därför att regeringen ger ytterligare bra förklaringar till varför den här lagstiftningen är nödvändig.
– Det är inte så att de avfärdar propositionen, att den skulle strida mot grundlagen eller Europarätten. Men de bollar tillbaka till regeringen och vill att den ska göra en ny bedömning, säger Martin Tunström, politisk chefredaktör på Barometern.
– Det är ett ovanligt sätt hantera frågan, men Lagrådet verkar tveksamma till om lagen verkligen behövs och undrar om man inte skulle kunna välja mindre ingripande åtgärder än ett förbud.
Rättslig prövning
De som försvarar konfessionella friskolor brukar ofta hänvisa till att Europakonventionen ger dem rätt. Utifrån Lagrådets yttrande kan de nog bli besvikna, då svaret som ges är att varje land har en bred bedömningsmarginal. Eftersom Sverige anses så pass sekulärt skulle det därför kunna vara möjligt att införa ett förbud av nya religiösa friskolor.
– Men om det skulle bli ett etableringsstopp lär det bli föremål för en rättslig prövning, konstaterar Martin Tunström.
Där är omöjligt att på förhand veta hur Europadomstolen i så fall skulle döma.
[ Så tycker alla riksdagspartier om konfessionella friskolor ]
Frågan överspelad
Men frågan om att förbjuda konfessionella friskolor kan redan vara överspelad i och med maktskiftet i Sverige och en ny regering med Ulf Kristersson (M) som statsminister.
– Det känns osannolikt att en regering där Kristdemokraterna ingår skulle gå vidare med ett socialdemokratiskt förslag om etableringsstopp för konfessionella friskolor, säger Martin Tunström.
– Så hela arbetet är stoppat, eftersom det bara är regeringen som kan lägga propositioner. Men Lagrådets yttrande finns kvar, det blir ett eftermäle för den regering som nu har lämnat.
Lagrådets bakläxa till lagstiftaren kan också, enligt Martin Tunström, användas som juridisk vägledning för kommande regeringar. För frågan om konfessionella friskolors framtid är inte helt utagerad, inte minst då Liberalerna på högerkanten fortfarande driver frågan om ett förbud.
Den kommande regeringen har också sagt sig vilja se över hela friskolefrågan ur ett bredare perspektiv vilket också kan påverka de konfessionella friskolorna.
[ Skolministern: "Målet är att förbjuda konfessionella friskolor" ]
---
Fakta: Konfessionella friskolor
- I Sverige är det möjligt att bedriva konfessionella friskolor inom ramen för friskolesystemet.
- Det finns cirka 70 konfessionella friskolor, där den stora majoriteten är kristna.
- Skolformen har varit ifrågasatt, inte minst efter uppgifter om missförhållanden, främst inom muslimska skolor.
- I debatten omnämns skolorna ofta som religiösa.
---
