Nyheter

Fler katoliker än protestanter i Nordirland

Ny folkräkning visar att andelen protestanter är lägre än andelen katoliker för första gången sedan 1921

Vid den förra folkräkningen, 2011, var andelen katoliker 45 procent och protestanter 48 procent. När samma undersökning gjordes förra året visade sig 45,7 procent av invånarna vara katoliker, eller ha katolsk bakgrund. Medan andelen invånare med protestantisk eller annan kristen bakgrund har sjunkit till 43,8 procent.

Vid Irlands självständighet 1921 blev sex grevskap i norr undantagna, och fick utgöra Nordirland. Området skulle förbli under brittiskt styre och ha en majoritet protestantiska invånare. Så är det inte längre, enligt den folkräkning från 2021 som refereras i bland annat The Guardian.

Den demografiska förändringen var väntad, och har genom de högre födelsetalen bland katoliker kunnat förutspås länge. Ändå uppges siffrorna vara ett hårt slag för de nordirländare som av tradition förknippat en protestantisk kyrkotillhörighet med en identitet som britter.

– Staten tillskapades för att dra en skyddsring runt protestanterna. Man kan inte undgå den symboliska betydelsen av den här förändringen, säger Duncan Morrow, professor i statskunskap vid Ulster University, till The Guardian.

De flesta av partierna i Nordirland är registrerade antingen som unionister – i praktiken protestanter som vill behålla banden till Storbritannien – och nationalister, alltså främst katoliker som vill ha ett enat Irland.

Missnöje med Brexit-lösningen

Uppgifterna om den skiftande demografiska balansen kommer vid en tid då många unionister är missnöjda med den särlösning som Storbritannien och EU enats om för Nordirland, med en sjögräns mellan Nordirland och Storbritannien. I provinsvalet i maj gick nationalistiska Sinn Féin om Demokratiska unionistpartiet som Nordirlands största parti, vilket gett vind i seglen åt Sinn Féins krav på ett folkomröstning om irländsk enhet.

Folkräkningen visar att närmare 32 procent av dagens nordirländare ser sig själva som enbart brittiska, medan 29 procent identifierar sig som helt irländska. Övriga identifierar sig på flera och olika sätt. Vid den förra folkräkningen var det 40 respektive 25 procent som såg sig som helt brittiska eller helt irländska.

Den nya folkräkningen visar också att andelen personer över 65 år ökat med närmare 25 procent sedan 2011. Befolkningen har samtidigt vuxit med 5 procent, och uppgår nu till 1,9 miljoner.


Fler artiklar för dig