Skillnaden mellan ungdomar med svensk och utländsk bakgrund är som natt och dag när det kommer till religion. Det konstateras i en stor unik undersökning, som påpekar att det här också har stora konsekvenser för integrationen.
Bara 14 procent av unga med helsvensk bakgrund ser religion som viktigt. Men bland dem med utländsk bakgrund är det över 70 procent. Det är siffror som visar hur pass ojämn sekulariseringen är i Sverige baserat på bakgrund, där det stora gapet i religiositet även vittnar om stora skillnader när det gäller värderingar.
Det här är fakta som presenteras i den nya boken “Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp”, vilket bygger på en unik studie av 5 000 svenska ungdomar.
“De största skillnaderna mellan unga med svensk och utländsk bakgrund handlar om religion och värderingar”, konstaterade bokens författare då de nyligen presenterade sina slutsatser på DN Debatt.
Konservativa värderingar
Bland annat slår denna skillnad i religiösa uppfattningar igenom då unga med utländsk bakgrund i högre utsträckning är emot aborter, skilsmässa, samkönade äktenskap och jämställdhet. Ungdomar med helsvensk bakgrund är i jämförelse väldigt progressiva.
– Det är en jättestor skillnad. Men det man måste ha med sig är att det är ungdomarna med svensk bakgrund som är extrema ur ett internationellt perspektiv, säger Carina Mood, professor i sociologi, som är en av dem som gjort den här forskningen som skett på “Institutet för framtidsstudier” och Stockholms universitet.
Vad kan den här skillnaden få för betydelse?
– Att det kan vara svårt att förstå varandras världsbild, vilket gör det svårare att umgås och acceptera varandra. När fler personer med en stark religiositet får mer plats i det offentliga rummet kan det verka främmande för många med svensk bakgrund. Många är nog rätt ovana vid det, det kan knastra i kommunikationen, säger Carina Mood.
Hon fyller på med att när unga har så olika religiösa och kulturella uppfattningar påverkar det också vilka man umgås med och bildar familj med.
– Det finns en tendens att söka sig till sådana som sig själv, något som är gemensamt i alla grupper. De stora skillnaderna i religiositet kan vara en drivkraft här, då det kan vara svårt att ha en relation med någon som har en annan religion än en själv, säger Carina Mood.
– Särskilt ser vi att flickor med utländsk bakgrund bildar familj med sådana som har samma bakgrund.
Klargörande syfte
Carina Mood poängterar att de som forskare inte har som ambition att berätta vad som är önskvärt eller att ge förslag till politiker hur en bättre integration skulle kunna gå till, deras syfte med denna bok är enbart att beskriva de stora skillnader som faktiskt finns.
Går det att förklara varför de som kommit till Sverige inte blir lika sekulariserade?
– Jag tror att det här är något som hänger ihop med Sveriges långa sekulariseringsprocess, unga med svensk bakgrund exponeras inte så mycket för religion och föräldrar är inte så religiösa. Det här är något som har tagit lång tid, så det är inte förvånande att det inte slår igenom snabbt hos dem med utländsk bakgrund.
I sin studie har forskarna fokuserat på hur integrationen fungerar i Sverige från lite olika perspektiv.
– Det vi ser är att den strukturella integrationen, som handlar om utbildning, arbete och inkomster, går mycket fortare än den sociala och kulturella integrationen, säger Carina Mood.
Att unga har så pass olika världsåskådning är något som i högsta grad bidrar till detta.
– Men det är inte något som man behöver se som något negativt, påpekar Carina Mood.
– Det går så klart att lyfta fram positiva aspekter av det här också, som att religion gör att vissa blir mindre stökiga eller att många är mer familjeorienterade.
[ Hundratals ungdomar tog över Annexet - vill förändra skolan med sin tro ]
Finns det någon förklaring till att ni sett att muslimer i större utsträckning än andra lyckas överföra sin tro till nästa generation?
– Det är möjligen att vi ser att grupper från Mellanöstern och Afrika har en starkare familjeorientering. Eftersom religion ofta är något som överförs inom familjen tror jag att det kan vara en viktig förklaring.
Men Carina Mood poängterar att det snarare rör sig om region, inte religion, där de som kommit till Sverige från Mellanöstern i högre utsträckning är starkt religiösa, oavsett om det är kristna eller muslimer.
---
Fakta: Studien
- I den nya boken “Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp” har de tre sociologerna Carina Mood, Jan O Jonsson och Gerog Treuter studerat 5 000 svenska ungdomars attityder.
- Undersökningen började 2010 där de kunnat följa ungdomar över tid, bland annat med hjälp av enkäter och intervjuer.
- En av flera parametrar handlar om religion, där de konstaterar att det skiljer sig avsevärt beroende på om du har svensk eller utländsk bakgrund.
---
