Nyheter

Så gick det med stödet till samfund i nya budgeten

SD har tidigare kritiserat utbetalningar till trossamfund men får inget genomslag för sin kritik i budgeten

Maktskiftet har inte inneburit någon förändring när det gäller statens stöd till trossamfund, trots att SD tidigare signalerat att de vill dra ned på bidrag till vissa religiösa grupperingar.

Den borgerliga regeringen som stöds av SD kommer inte att ändra nivån på de stöd som betalas ut till trossamfund. Det går att konstatera efter att finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterat sin första budget, där nivån på stödet ligger på 82 miljoner kronor per år de kommande tre åren.

Regeringen väljer alltså inte att lyssna på de kritiker som anser att staten inte bör betala ut pengar till trossamfund, en kritik som då och då hörs, inte minst från högerdebattörer. Det parti som främst kritiserat stödet är Sverigedemokraterna, som bland annat lagt motioner i riksdagen om att stödet till trossamfund på olika sätt ska inskränkas, exempelvis att inga skattepengar ska gå till trossamfund som “inte är kopplade till att bevara kulturarvet”. De har även lagt förslag som ska göra det svårare för muslimska samfund att få detta stöd.

Tidigare har SD i sina skuggbudgetar också föreslagit att stödet till trossamfund ska dras ned kraftigt. Partiföreträdare har även föreslaget att myndigheten SST (Myndigheten för stöd till trossamfund) ska läggas ned.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) håller pressträff och presenterar regeringens budgetpropositionen för 2023.

Inte genomslag

Men SD:s linje fick inte genomslag i regeringens budget i och med att stödet till trossamfund ligger kvar på samma nivå som tidigare. Samtidigt ligger inflationen på en hög nivå, vilket urgröper ett stöd som inte följer med i inflationstakten. Finansieringen av SST får däremot ökade anslag i budgeten, från 16 till 17 miljoner kronor.

I budgetpropositionen kommer det fram att 24 olika trossamfund är berättigade till statligt stöd och att de tillsammans betjänar cirka 930 000 personer. De största samfunden som tar emot stödet är katolska kyrkan, pingströrelsen, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan och Sveriges muslimska förbund.

Omdiskuterade villkor

Den tidigare S-ledda regeringen har tidigare lagt förslag på att införa ett demokrativillkor för de samfund som tar emot bidrag, något som den nya borgerliga regeringen avvisat, via ansvarig minister Jakob Forssmed (KD). Anledningen är den stora kritik som kommit från kyrkor och civilsamhälle, där regeringen aviserar att i stället ta fram ett omarbetat förslag.

---

Fakta: Bidrag till trossamfund

  • Staten brukar betala ut ett stöd till trossamfund, med syfte att få till ett levande civilsamhälle.
  • Stödet erbjuds till alla samfund utom Svenska kyrkan, som finansieras på ett annat sätt, bland annat genom att få hjälp av Skatteverket att ta in kyrkoavgiften.

---

Fler artiklar för dig