Vapenvilan i Tigray i norra Etiopien gör att människor äntligen kan hoppas på fred.
– De senaste två åren har vi inte upplevt något annat än krig, förstörelse och svek, säger biskopen Teshome Fikre Woldetensae.
Efter två års strider i och kring den nordliga regionen Tigray ingicks en vapenvila den 2 november mellan regeringen i Addis Abeba och Tigreanska folkets befrielsefront, TPLF. Då hade Tigray varit isolerat från omvärlden i över ett år.
– Människor är utmattade av kriget, som förstört liv, egendomar och relationer mellan grupper, säger Teshome Fikre Woldetensae, ordförande för Etiopiens katolska biskopar, till nyhetsbyrån Fides.
– Trots de enorma svårigheterna som krisen lett till – effekten av konflikten, klimatförändringarna och den svåra torka som drabbat vårt land – finner folket lättnad i att ett ‘fredens klimat’ kan börja.
Befolkningen i Tigray lider stor brist på bland annat medicin, elektricitet och transporter. I och med fredsavtalet är det lättare att få igenom nödhjälp, och enligt FN:s livsmedelsorgan Världslivsmedelsprogrammet (WFP) nås nu alla större städer i Tigray. Däremot behöver man akut tillgång till alla delar av regionen. Enligt WFP ska svårigheterna främst röra Tigrays östra och centrala delar, skriver TT.
– Vi har kontakt med de anställda i stiftet och församlingarna när det är möjligt, och har använt alla tänkbara kanaler för att få ut humanitär hjälp, säger biskop Teshome Fikre Woldetensae.
En möjlighet till fred
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres besökte Etiopien i slutet av veckan, och lovade då ökad nödhjälp, skriver All Africa.
– Det här är en möjlighet som Etiopen, Afrika och världen inte får missa. Det har krävts fler människoliv i den etiopiska konflikten än i konflikten i Ukraina, sa han.
– Ibland glömmer människor att det här har varit en dramatisk konflikt. Det som uppnåtts tack vare medling av Afrikanska unionen är anmärkningsvärt. Nu är det hela världens plikt att göra allt för att stötta Afrikanska unionen och parterna, och se till att vi får en slutlig fredsuppgörelse.
Många människor har drivits från sina hem av striderna, och lever fortfarande i flyktingläger.
Som en kapitulation
Ethiopienkännaren Kjetil Tronvoll, vid Oslo nye høyskole, sa till TT när fredsavtalet blev känt att uppgörelsen handlade mer om “kapitulation än en vapenvila” för TPLF. Gerillagruppen gick med på att lämna in alla sina vapen inom 30 dagar, och regionen, som haft ett visst mått av självständighet, underställs federal makt.
– I gengäld lägger Addis Abeba ned kriminella anklagelser mot och terrorstämplingar av TPLF:s ledarskap, sa Kjetil Tronvoll.
Grannlandet Eritreas stöd till regeringssidan i striderna berörs inte i avtalet, som säger att Etiopiens militär ska kontrollera gränserna till Tigray. I uppgörelsen finns också skrivningar om ersättning till offer och en försoningsprocess.
---
Fakta: Striderna i Etiopien
- Tigreanska folkets befrielsefront TPLF har dominerat Etiopiens politik och regering i närmare 30 år.
- Men TPLF hamnade snart i en maktkamp med den nya regering som tillträdde 2018 under premiärminister Abiy Ahmed, pingstvännen som fick Nobels fredspris 2019.
- Konflikten ledde till ett inbördeskrig i november 2020, då TPLF förklarade att man inte erkände centralregeringens legitimitet i Tigray, och attackerade militärbaser.
- Alla parter i konflikten har anklagats för omfattande övergrepp mot civila.
- Samtidigt fortsätter striderna i landets största region, Oromia, mellan regeringsstyrkor och Oromos befrielsearmé, OLA, som tidigare var allierad med TPLF.
---
