Kristna minoriteter och uigurer lyftes fram som exempel på utsatta grupper då Tobias Billström (M) läste upp regeringens utrikesdeklaration. Där slog han också fast att civilsamhället ska få större resurser i det svenska biståndet, men kritiserades också i den påföljande debatten.
– Sverige befinner sig i en ny tid.
Utrikesminister Tobias Billström inledde sin första utrikesdeklaration med en ödesmättad ton. Krigets muller i Europa har fått Sverige att svänga om, nu är det fullt stöd till Ukraina som gäller samtidigt som Sverige övergett sin tidigare hållning då regeringen lagt om kursen på väg mot ett Natomedlemskap. En proposition i frågan kommer att läggas fram i mars.
Även förföljda kristna fick vara med på ett hörn i den borgerliga regeringens första utrikesdeklaration. Det var när Tobias Billström tryckte på varje individs lika värde, där rätten att få välja religion presenterades som en frihetsfråga.
– Flera religiösa minoritetsgrupper som kristna och uigurer är runt om i världen utsatta för förtryck, läste utrikesministern då han proklamerade svensk utrikespolitiks prioriteringar.
Blev biståndsdebatt
I de nya prioriteringarnas tidevarv handlar det också om att förändra det svenska biståndet, vilket också var en punkt som togs upp i utrikesdeklarationen. Ukraina kommer att bli den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd, där det också betonades att regeringen kommer att prioritera om för att kanalisera mer av stödet till civilsamhället.
I den påföljande debatten anfördes oppositionen av socialdemokraten Morgan Johansson. Han valde att med kraft gå till attack mot regeringens biståndspolitik, både neddragningen till palestinier, men framför allt att man övergett enprocentsmålet. Morgan Johansson beskrev det här som en moralisk fråga.
– Socialdemokraterna kommer steg för steg att återupprätta enprocentsmålet i biståndet.
S fick kritiken
Tobias Billström duckade en debatt i frågan, men det gjorde däremot inte de andra oppositionspartier som oväntat nog snarare attackerade Morgan Johansson.
– I Socialdemokraternas egna skuggbudget levde ni inte ens upp till enprocentsmålet som ni hävdar att ni värnar, kritiserade Håkan Svenneling (V).
Han menade att S banat väg för den neddragning av biståndet som den borgerliga regeringen påbörjat, inte minst genom de stora avräkningarna för att bekosta svensk flyktingmottagning.
[ Varning för våldsvåg mot kristna i Afrika ]
KD vill ha en procent
Kristdemokraterna fick också stå i skottgluggen för att de i regeringsställning gått med på att slopa enprocentsmålet och därmed svikit sitt löfte till sina väljare. MP:s Jacob Risberg menade exempelvis att de kastat bort nyckeln till medmänsklighet och börjat anamma den syn som Moderaterna har.
Det var Magnus Berntsson som fick försvara KD:s hållning. I sitt anförande konstaterade han att partiets linje är att återgå till enprocentsmålet, något han återupprepade i den påföljande debatten. Där betonade han också vikten av att civilsamhället ska få mer resurser då biståndet reformeras.
Som exempel tog han situationen i DR Kongo där PMU spelat en viktig roll för våldsutsatta kvinnor genom sitt stöd till Panzisjukhuset. Magnus Berntsson hoppades nu också att kyrkor och civilsamhälle ska kunna spela en viktig roll som valobservatörer i det stundande presidentvalet.
[ Hon är på plats vid rasmassorna i Turkiet ]
---
Fakta: Utrikesdeklaration
- En gång om året presenterar regeringen sin utrikesdeklaration.
- Det sker genom att deklarationen läses upp i riksdagen, vilket sedan följs av en debatt.
- I år var det utrikesminister Tobias Billströms (M) första utrikesdeklaration.
---
