Spänningen ökar på Västbanken och i Jerusalem – och läget väntas bli ännu mer religiöst och politiskt laddat när den muslimska heliga månaden ramadan startar nästa vecka. Israeliska och palestinska våldsaktioner avlöser varandra – och i den palestinska byn Turmus Aya försöker nattpatruller skydda mot attacker från israeliska bosättare.
TURMUS AYA. Västbanken närmar sig snabbt kokpunkten med israeliska och palestinska aktioner och hämndaktioner som kommer i allt tätare följd. Bedömare talar om att en ny palestinsk intifada, alltså folkresning, kan vara på gång.
Hundratusentals palestinier samlas vid de muslimska helgedomarna i Jerusalem varje fredag under fastemånaden ramadan som börjar om några dagar – en situation som tidigare ofta lett till sammanstötningar.
Den palestinska byn Turmus Aya gränsar till den israeliska bosättningen Shilo – som ligger på den plats där tabernaklet, israeliternas bibliska helgedom, stod under en period – och bybor säger att bosättare regelbundet går till attack mot dem.
– Bosättare angriper vår by och våra jordbrukare hela tiden. Många invånare är beroende av olivodling, angriparna hugger ned olivträd och förstör andra grödor. De skyddas alltid av den israeliska armén, säger Lafi Shalabi, borgmästare i Turmus Aya.
– Vi har bildat en skyddsstyrka som patrullerar på nätterna. När bosättarna ser den vågar de inte komma, säger borgmästaren som har egna mandel- och olivodlingar och visar sina blommande mandelträd när Dagen och andra medier träffar honom.
Byn har 4 000 bofasta invånare, men många fler bor utomlands i USA och andra länder – och har haft råd att bygga praktfulla villor som de sällan bor i. Ett par sådana tomma hus attackerades nyligen av bosättare som försökte bränna ned dem.
Utsikt över samariska kullar
På en höjd strax intill ligger den israeliska utposten Givat Harel där cirka 100 familjer bor i prydliga villor med utsikt över de samariska kullarna. Förutom Shilo kan de se bosättningar som Betel, ”Guds hus”, i det bibliska hjärtlandet liksom en rad palestinska byar.
Shvutiya Levi, 42, bor i Givat Harel med sin man och deras fem barn. Hon är uppvuxen på en religiös kibbutz i norra Israel och säger att de flyttade till utposten när den var ny för att de sökte en plats i centrala Israel med fria ytor och ”ungdomlig atmosfär”.
– Min dröm är att leva i fred med våra arabiska grannar. Men vi israeler vill kunna åka på vägarna utan att vara rädda. Det är viktigt att judar kan bo överallt i Israels land, säger Shvutiya Levi som har en keramikstudio och har bott 25 år på platsen.
Våldsspiralen snurrar allt snabbare efter det blodigaste året på decennier på Västbanken. Israeliska trupper gör räder mot militanta palestinska grupper med många dödsoffer, också civila, som följd. Palestinier dödar israeliska bosättare i attentat på vägarna.
Använder laddat ord
Den senaste tiden har spänningen trappats upp sedan hundratals bosättare attackerade och vandaliserade den palestinska byn Huwara – som hämnd för att palestinier skjutit ihjäl två unga israeler i en bil. En israelisk general, som är befälhavare för militärområdet där Västbanken ingår, kallade bosättarnas attack ”pogrom”, ett historiskt laddat ord som betecknar antijudiska upplopp i Ryssland och Östeuropa.
– Jag fördömer attacken i Huwara, det är inte acceptabelt att bränna hus och bilar. Angriparna är en liten grupp som inte representerar befolkningen här. Men vi måste komma ihåg att smärtan var stor efter det att två unga israeler mördats, säger Shvutiya Levi i Givat Harel.
Den palestinska familjen Awad bor i byn Turmus Aya precis på gränsen till bosättningen Shilo. De visar de krossade fönstren på sitt hus efter de senaste attackerna av bosättare i januari. Också solpaneler på taket förstördes liksom bilrutor. De säger att angriparna var maskerade unga män.
– De kommer på natten. De vill att vi ska leva i skräck. De vill ha bort oss för att utvidga sin bosättning, säger olivodlaren Joudeh Awad, 66.
– Nu patrullerar byns skyddsstyrka här på nätterna. Vi tänker inte ge oss i väg. Vi stannar här för att skydda vår mark och vår by och vår identitet som palestinier, säger han.
Jordvall som gräns
Tre bröder Awad med familjer, sammanlagt 25 personer, bor i huset och två sidobyggnader. Vi träffar dem i ett tält som också fungerar som vardagsrum med soffor längs tältväggarna.
Strax bakom tältet och husen finns en hög jordvall. Det är gränsen till bosättningen Shilo som har runt 5 000 invånare.
Joudeh Awad säger att de byggde sitt hus 1971 med israeliskt tillstånd, flera år innan Shilo grundades.
Byn ligger i det så kallade Område C som styrs enbart av Israel och innehåller både israeliska bosättningar och palestinska byar. I Område B är det delat styre medan Område A styrs av den palestinska myndigheten.
Detta på pappret enligt Osloavtalet mellan israeler och palestinier från 1990-talet. Men i realiteten agerar den israeliska militären obehindrat över hela Västbanken.
Också Givat Harel ligger i område C. Den är en så kallad utpost, alltså bosättningar som även enligt officiell israelisk syn är olagliga. Större delen av världen ser hela bosättningsprojektet – med 600 000 israeler i 140 bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem – som illegalt. Men Israel avvisar denna tolkning av internationell rätt.
Israels regering ”legaliserade” nyligen nio utposter, bland dem Givat Harel som grundades för 25 år sedan på privat initiativ utan officiellt godkännande. Legaliseringen innebär, enligt invånarna, främst att de nu blir anslutna till el- och vattennäter vilket löser många praktiska problem.
Ska undergräva Israels ställning
Naomi Kahn är chef för internationella avdelningen på Regavim, en lobby- och researchgrupp som står bosättarrörelsen nära. Hon hävdar att internationell lag stödjer Israels rätt till området, både av juridiska och historiska skäl – och hon säger att främst palestinier bygger illegalt i Område C, inte israeler, samt att detta är en medveten plan från palestinsk sida att undergräva Israels ställning i området.
– Den senaste internationellt erkända överhögheten här var Osmanska riket. Inte Storbritannien och inte Jordanien, som illegalt annekterade området 1950 och kallade det Västbanken. Det här området är hjärtlandet i den judiska historien, säger hon.
Hon anser att Israel borde utsträcka sin lagstiftning till hela området. Och säger att det i dag styrs med ”skikt” av osmansk, brittisk och jordansk lag samt israeliska militärlagar, vilket gör det hela ”mycket komplicerat”.
– Vi palestinier stannar här. Jag tror på en tvåstatslösning. Det är våra två folks öde att leva i det här lilla landet, det är Guds vilja, säger Lafi Shalabi, borgmästare i Turmus Aya.
---
Fakta: Bosättningar och utposter
- På Västbanken bor cirka tre miljoner palestinier och 500 000 israeler. Dessutom bor runt 200 000 israeler i östra Jerusalem.
- Israel har byggt 140 bosättningar på Västbanken samt runt 150 små utposter, som inte är officiellt erkända. Större delen av det internationella samfundet ser bosättningar och utposter som illegala, en tolkning av den internationella rätten som Israel avvisar.
- Israel erövrade i sexdagarskriget 1967 Västbanken och östra Jerusalem från Jordanien, vars styre där inte var internationellt erkänt.
- Den officiella palestinska synen i dag är att en palestinsk stat ska bildas på Västbanken med östra Jerusalem som huvudstad. Israel anser att bosättningarnas framtid ska avgöras i fredsförhandlingar. Den israelisk-palestinska fredsprocessen är sedan många år djupfryst.
---
