Fem frågor om mediestödets historia, och förändringen det nu genomgår.
Varför ger staten stöd till medier?
Den ursprungliga tanken med att stödja pressen var att hjälpa de så kallade andratidningar som riskerades att slås ut på 1950-talet, och på så sätt undvika att orten bara hade en enda tidning.
Första gången riksdagen beslutade om direkta ekonomiska bidrag till pressen var 1965. Eftersom många tidningar från början var knutna till de politiska partierna, riktades presstödet till partiernas opinionsbildande verksamhet. Partierna fick sedan vidarebefordra pengarna till sina respektive tidningar.
Efter några år omarbetades systemet, så att stödet fördelades till tidningarna direkt, av en statlig myndighet.
Hur har stödet tidigare sett ut?
Fram till 2024 kunde tidningarna ansöka om framför allt driftsstöd och distributionsstöd, vilket fördelades utifrån upplaga.
Drygt 90 procent av alla nyhetstidningar har haft presstöd, däribland Dagen, som haft presstöd sedan 1974. De senaste åren har summan för Dagens räkning legat på cirka 15–17 miljoner kronor om året, vilket har varit knappt en tredjedel av omsättningen.
Varför förändras presstödet nu?
2022 lade regeringens utredare fram ett förslag om ändrat presstöd. Bland annat ansåg man att det inte längre gick att motivera ett statligt stöd som endast gick till vissa lokala aktörer baserat på upplaga och täckningstal. Kostnaderna för det rättighetsbaserade driftsstödet hade dessutom ökat kraftigt, medan utrymmet för andra former av mediestöd minskat.
Fokus för det nya stödet, menade utredaren, borde vara att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin.
[ 24 kristna profiler: Därför är tidningen Dagen viktig för Sverige ]
Vilka är de största förändringarna?
Regeringen gick på utredarens linje och föreslog ett nytt mediestöd, som i första hand ska ”främja allmänhetens tillgång till en oberoende lokal och regional nyhetsförmedling av hög kvalitet i hela landet”. I andra hand ska stödet ”bidra till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet när sådan mångfald är av särskild vikt”.
De stödformer som införts är allmänt redaktionsstöd, utökat redaktionsstöd, distributionsstöd samt ett övergångsstöd för tidningar som hade driftsstöd 2023. Därutöver införs ett separat stöd för tidningsdistribution, med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag.
Enligt ett nytt villkor får stöd inte ges till medier vars publicistiska verksamhet står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket.
Det är mediestödsnämnden som beslutar om ett medium uppfyller kraven för att få stöd.
Enligt regeringen omfattar mediestödet en miljard kronor i skattemedel, och ska utvärderas i efterhand.
Hur beskriver mediebranschen för- och nackdelarna med det nya stödet?
En del företrädare för tidningsbranschen menar att det nya mediestödet är underfinansierat. Det finns också en oro för att de tidskrifter som tidigare kvalat in till stöd genom att ha definierats som allmänna nyhetsmedier, får stryka på foten när dagspressen ska prioriteras.
Men den främsta kritiken har handlat om att mångfalden av medieutbudet i Sverige riskerar att minska när nationella medier ställs mot lokaljournalistik.
[ Oro för minskad mediemångfald med nya presstödet ]
