De vill att socialstyrelsen bland annat granskar behandlingen av unga med könsdysfori i Stockholms läns landsting, skriver de i ett brev.
Föräldrarna framför att förutom äkta transpersoner kan det också finnas unga som mår psykiskt dåligt och som lockas av könsbyte som en lösning på sina problem och sitt utanförskap. Lättillgänglig information om saken på Internet samspelar här. Ungefär som ätstörningar kan "smitta" går det inte att utesluta att även könsdysfori kan det, skriver föräldrarna. Men i längden blir behandlingen inte rätt, påpekar de.
Alltför snabb utredning
De lyfter också fram att de känner till minst ett tjugotal unga personer i Sverige som har ångrat sitt könsbyte, och menar att detta förnekas eller negligeras av myndigheterna.
De anhöriga är vidare kritiska mot vad de anser är alltför snabba utredningar. De talar om "så kort tid som två månader" mellan ett första möte med utredande psykiatriker till dess hormonbehandlingen för könskorrigering påbörjas.
Utredningarna av de ungas könsidentitet sker, enligt föräldrarna, från en ensidigt bekräftande inställning. De menar vidare att en korrekt behandling av parallella diagnoser som anorexia och autism skulle kunna ta bort behovet av medicinsk könskorrigering för ett betydande antal.
Lyssna till anhöriga
Anhörigas röster bör i högre grad tas in i utredningen, skriver de vidare. Detta inte minst eftersom det cirkulerar råd på internet om hur unga kan ljuga, om det behövs, för att bli bekräftad som transsexuell. Föräldragruppen hänvisar till olika studier och ifrågasätter om det över huvud taget finns ett vetenskapligt stöd för att könsbekräftande kirurgi leder till att de här unga mår bättre.
Läs också: KD: Pausa alla könsbyten hos unga
