Många av talarna under dagen på den svenska biståndsmyndigheten betonade de religiösa organisationernas – inte bara kyrkornas – viktiga bidrag för att uppfylla målen i Agenda 2030. Kristna och muslimska organisationer fanns representerade, liksom Världsbanken.
Många av talarna under dagen på den svenska biståndsmyndigheten betonade de religiösa organisationernas – inte bara kyrkornas – viktiga bidrag för att uppfylla målen i Agenda 2030. Kristna och muslimska organisationer fanns representerade, liksom Världsbanken.
Men vad är då de religiösa organisationernas särskilda bidrag till utvecklingsarbetet, deras “usp” för att tala marknadsföringsspråk?
– De ger en värdebaserad utveckling. De har två roller, skulle jag vilja säga. Den ena att konkret jobba med allt från utbildning och hälsa till infrastruktur. Det andra är att göra det utifrån någon sorts värdering, sa SIDA-chefen Carin Jämtin till Dagen.
“Gör ett jättebra jobb”
Kyrkor och andra religiösa organisationer hjälper också SIDA-folket att förstå utvecklingen i ett land, att se var konflikterna finns och att se var det finns möjligheter att verka fredsskapande, sa hon. Carin Jämtin har tidigare själv arbetat inom en ramorganisation och då haft “mycket god kontakt” med de religiöst organiserade ramorganisationerna, säger hon.
– De gör ett jättebra jobb. Det är bra resultat i form av fattigdomsbekämpning, dels i form av kampen mot ekonomisk fattigdom men också när det gäller “empowerment”.
Bland en del kristna aktörer finns en rädsla för att man måste tona ner sitt missionsarbete eller sin tro när man går in i samarbeten med sekulära aktörer. Finns det fog för en sådan rädsla?
– Det beror på vad man menar med det. Vi kräver ju av alla att man levererar utveckling - det gäller också till exempel kooperationen och de politiska partierna. När det gäller de politiska partierna kräver vi att de ska jobba med demokratiutveckling och inte propagera för sin åsikt. Det får de göra på andra sätt.
“En omdömesfråga”
Carin Jämtin säger att hon förstår att engagemanget ibland är svårt att dela i olika delar för de organisationer som arbetar med utveckling.
– Det går ju hand i hand. Det är därför en omdömesfråga, men det är inte unikt för de kristna organisationerna utan gäller också andra värderingsbaserade parter.
Hon säger att resonemangen dock brukar föras i god ton och att man kan lösa konfliktpunkter.
– Man brukar kunna lösa det, det är min historiska och nutida erfarenhet.
En annan konfliktpunkt när det gäller samarbetet mellan religiösa organisationer och sekulära aktörer har varit och är jämställdhetsfrågorna, något som togs upp under SIDA-dagen av flera debattörer.
– Ja, det är en konfliktpunkt, mer i dag än tidigare och också på en politiskt global nivå, säger Carin Jämtin.
– Och samtidigt finns det många som vill jobba för kvinnors och flickors rättigheter, att se till så att flickor får gå i skola och får bestämma över sitt eget liv.
Bekämpar sexuellt förtryck
Hon berättar att hon själv nyligen varit värd tillsammans med EU-kommissionen för att lansera ett instrument som OECD tagit fram för att bekämpa sextrakasserier och sexuellt förtryck.
– Det var den nionde rekommendationen OECD tagit fram. Jag tyckte först inte det lät så märkvärdigt, men OECD har bara tagit fram nio sådana under de femtio år organisationen funnits. Det säger något om vilken vikt man lägger vid denna fråga.
Religiösa aktörer är en del av samhället och därför finns de patriarkala strukturerna även hos dem, säger Carin Jämtin.
Till sist: det talas ofta om hur extremt Sverige är när det gäller sekularism. Märker du när du är ute internationella biståndssammanhang att man ser på oss i Sverige som udda?
– Ja – eller i alla fall att vi inte uttalar att vi är religiösa. För jag tror att detta är lite av en schimär också. Men visst är vi lite udda på detta sätt. Man tycker dock att vi är udda även på andra sätt: vi har många kvinnor på ledande positioner, vi jobbar med socialförsäkringssystem. Vi har en stark fackföreningsrörelse som jobbar på ett annat sätt än i andra länder.
– Så ja, de tycker att vi är udda men jag är inte säker på att de är förvånade över det!
Samtidigt, säger Carin Jämtin, är bland mycket i vårt socialförsäkringssystem uppbyggt av i grunden kristna värderingar.
– Och vårt folkbokföringssystem. Vårt samhälle bygger på kyrkböcker.
