Den som redan sökt asyl i ett EU- land och får avslag får inte söka igen i ett annat EU-land. Ändå åker många människor som fått avslag i Sverige till Frankrike och försöker få asyl där. Skälet till det är att Frankrike inte alltid tillämpar Dublinförordningen. Har man tur kan man som flykting från Afghanistan få asyl i Frankrike trots att ens ansökan redan har prövats i ett annat EU-land.
”Det handlar om tur”
– Men det handlar om tur, vilket känns enormt orättvisst. Hade de här ungdomarna ansökt i Frankrike från början, hade de flesta fått asyl med en gång. Rent krasst har Sverige, genom att ta emot de här ungdomarna när de kom 2015, förstört deras chanser att få asyl inom EU, säger Sara Brachet, bosatt i Paris och grundare till föreningen Svensktalande migranters vänner i Frankrike.
Fram till i somras jobbade hon på Svenska kyrkan i Paris med att hjälpa de svenskafghanska ungdomarna som sökte sig till kyrkan för att få hjälp.
– Det som gör mig mest irriterad är att Sverige faktiskt tog emot dem 2015. Man lät dem bo i Sverige och integrera sig, och fyra år senare skickar man ut dem. De kunde språket, hade skola och fritid. Många ville studera vidare. Men nu kommer de inte kunna göra det. De kan inte franska och skolsystemet har de inte tillgång till för att de är över 18. Det är ett enormt slöseri med resurser.
Nu får de börja om från början och många har svårt att få upp motivationen. De flesta bor i tältläger och många har problem med den psykiska hälsan.
Många sökte sig till kyrkan
Sara Brachet fick en projektanställning, på Svenska kyrkan i Paris, bekostad av Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) i oktober 2017. Det var då de första avslagen från Migrationsverket började komma till de unga afghaner som anlänt med flyktingvågen 2015. Snabbt blev de svensk-afghanska killarna (men även några tjejer, en del par och familjer) som sökte sig till kyrkan i Paris så många att det krävdes extra personal.
– Det började med några killar som kom till kyrkan därför att de ville ha dopundervisning. De togs emot, undervisades och döptes så småningom. Sedan började det komma fler, det spred sig att man fick låna duschen och tvättmaskinen. De var inte intresserade av att bli kristna men ville ändå hänga i kyrkan och behövde all hjälp de kunde få.
– När jag anställde rörde det sig om 10–20 stycken, sedan blev det fler och fler och nu kommer det nya varje dag.
När den första projektanställningen tog slut blev den andra möjlig tack vare en donation från en församling i Sverige. I somras tog pengarna slut. Sedan dess har Sara och ett gäng frivilliga jobbat gratis med att hjälpa afghanerna.
Saknar fast lokal
Sedan Svenska kyrkan har avvecklat den diakonala flyktinghjälpen har Sara Brachet och frivilliga från kyrkan bildat föreningen Svensktalande migranters vänner i Frankrike.
I dag har man tio registrerade medlemmar, håller på att skaffa ett bankkonto, men saknar fast lokal.
– Vi skulle egentligen behöva vara tio personer på heltid för att någorlunda kunna hjälpa alla, säger Sara Brachet.
Nästan alla får stanna
Men det finns en ljusglimt mitt i allt det svåra:
– De som kom för två år sedan har nästan alla uppehållstillstånd i dag. Det har inte gått bra för alla, men för många. Många av ungdomarna kommer fortfarande till kyrkan, de kristna bland annat till söndagsgudstjänsterna.
Fotnot:
70 procent av de afghaner som sökte asyl i Frankrike 2018 fick asyl. Källa: Eurostat
Samma år beviljades 32 procent av asylsökande afghaner asyl i Sverige. Siffran 37 procent är den färskaste tillgängliga och gäller per 1 november 2019. Källa: Migrationsverket.
