Att alla präster ska behöva viga samkönade par har blivit en valfråga i kyrkovalet. Det förvånar ärkebiskopen Antje Jackelén.
– Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag, säger hon.
Inför kyrkovalet på söndag har vissa frågor fått mer utrymme än andra i diskussionerna. En av frågorna som har debatterats allra mest rör vigselplikt av samkönade äktenskap. Kyrkomötet är splittrat i frågan – omkring hälften av nomineringsgrupperna vill att nya präster ska behöva viga alla par medan andra hälften inte vill det.
[ Debatt: Orimligt att bara förtroendevalda får bestämma kraven för prästvigning ]
“Säger sig självt”
Ärkebiskopen Antje Jackelén menar dock att frågan har fått märkligt mycket utrymme i valrörelsen. Såväl lagboken som Svenska kyrkans läronämnd gör det omöjligt att införa en sådan regel, säger hon.
– Det är församlingens ansvar att se till att alla par som har rätt till vigsel också får en vigselförrättare, men man kan inte tvinga en enskild präst till vigsel av ett specifikt par, oavsett kön. Det är vad svensk lag säger, kommenterar ärkebiskop Antje Jackelén till TT, och fortsätter med hänvisning till att kyrkomötet inte kan ställa sådana krav på prästkandidater:
– Det säger sig självt. Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag. Det åligger biskopen att göra en samlad bedömning av varje prästkandidats lämplighet, säger hon.
Att det har lyfts som valfrågor har förvånat henne, säger Antje Jackelén.
[ Dagens valkompass guidar dig rätt inför kyrkovalet ]
Vill se andra frågor
I stället hade ärkebiskopen hellre velat se andra frågor diskuteras i kyrkovalrörelsen.
– En fråga som inte kommit upp så mycket är den andliga hälsan. Barns rätt till andlig utveckling är svensk lag i och med barnkonventionen. Det här är en samhällsfråga där kyrkan har en given roll, säger hon till TT.
Även behandlingen av kyrkan jämfört med andra delar av samhället under coronapandemin borde vara föremål för diskussioner, menar hon.
– På gym för kroppen fick man ha en person per tio kvadratmeter, medan i ett gym för själen och anden, det vill säga en kyrka, fick man bara ha åtta personer, oavsett hur stor kyrkan var. Varför var det möjligt att behandla trossamfunden så?
[ Allt du behöver veta inför kyrkovalet i Svenska kyrkan ]
---
Fakta: Kyrkovalet 2021
- Kyrkovalet äger rum på söndag 19 september.
- Alla medlemmar i Svenska kyrkan över 16 år är röstberättigade.
---
