Nyheter

Malmö miljonsatsar för att öka tryggheten för judiska barn i skolan

Som jude ska du kunna gå med kippa eller davidsstjärna överallt i Malmö. Judiska barn ska känna sig trygga på stadens alla skolor. Det är målet för ett samarbete mellan Malmö stad och Judiska församlingen.

1 av 2

Malmö trappar nu upp arbetet mot antisemitism.

– Malmö måste bli en tryggare stad för judar, och även andra grupper så klart, säger Henrietta Stein, styrelseledamot i Judiska församlingen i Malmö vid en pressträff.

Ett utbildnings- och utställningscentrum ska färdigställas i synagogan, som redan har drygt 5 000 besökande skolelever varje år. Malmö stad bidrar med 2,4 miljoner kronor till detta.

Arbete i skolor

De kommande fyra åren satsas också årligen två miljoner kronor på arbete mot antisemitism ute i Malmös skolor.

Därutöver satsas 2,3 miljoner kronor per år 2020-2023 på ytterligare arbete mot antisemitism, som bland annat ska rikta sig mot vuxna. Men exakt hur det ska gå till är inte spikat – det ska en styrgrupp med representanter för kommunen och församlingen nu ta fram en plan för.

"Absolut nödvändigt"

– Det här är absolut nödvändigt. Vi har sett hur medlemsutvecklingen har varit. Man måste göra något för att det judiska livet i Malmö inte ska försvinna, säger Fredrik Sieradzki, informationsansvarig i Judiska församlingen.

I dag har församlingen cirka 380 vuxna medlemmar. För 20 år sedan var det strax under tusen.

– Det är fortfarande så att judiska killar som går med kippa i stan kallas för både det ena och det andra och det är väldigt få tjejer som vågar gå med davidsstjärna, säger Henrietta Stein.

---

Fakta: Antisemitiska hatbrott

  • Sett över tid är trenden i Sverige sedan 2008 svagt uppåtgående för antalet polisanmälda brott med identifierade antisemitiska motiv.

    2018 polisanmäldes 280 sådana brott i Sverige.

    De vanligaste anmälda brotten med antisemitiska motiv var hets mot folkgrupp (45 procent) och olaga hot och ofredande (34 procent).

    Vanligast när det gällde hets mot folkgrupp var allmänt antisemitiska budskap på internet. När det gällde olaga hot och ofredande var det vanligast att brottet begicks i eller i nära anslutning till hemmet.

    "På samma sätt som det finns en kristen, en konservativ och en högerradikal antijudisk idétradition, finns det en socialistisk och islamisk dito", skriver Brottsförebyggande rådet (Brå).

    Sett till alla polisanmälda brott med identifierade hatbrottsmotiv utgör de antisemitiska fyra procent.

    Källa: "Hatbrott 2018", Brå, 2019:3

---

Fler artiklar för dig