Det handlar om maten, om kläderna, om bilen. Om hur vi lever våra dagliga liv, men också om hur samhällen – och kyrkor -planerar. Miljö- och klimatfrågor är en av vår tids stora utmaningar, och det är också en fråga som hamnar allt högre på kyrkornas agendor.
– Dessa frågor är superaktuella. Vi har länge haft en önskan att ge människor möjlighet att reflektera teologiskt runt dessa frågor, säger Petrus Lilja, studiesamordnare för den nya bibelkursen.
– Vi vill inspirera till en god kristen miljöaktivism, säger han. Förhoppningsvis kan vi slå hål på bilderna om hur ”miljömuppen” ser ut.
Bibelkursen ges på halvfart och har inriktning på teologi och miljöfrågor. Kursen ska, skriver Hyllie Park i ett pressmeddelande, ge deltagarna ”ökad kunskap, förståelse och medvetenhet kring hur ett hållbart lärjungaskap hänger ihop med olika områden av livet”. Bibelkursen är upplagd så att den ska gå att kombinera med studier eller arbete, och den vänder sig till både unga och äldre. Förhoppningen är att det ska finnas en blandning av både åldrar, erfarenheter och samfundsanknytning bland deltagarna.
Läs även De dumpstrar för att ta hand om maten som butikerna ratat
Kan visa på Guds rike
Kursplanen innehåller en blandning av teologisk litteratur och litteratur med fokus på miljöfrågor.
– Det kommer att vara en balans mellan att lära sig vad Bibeln säger, vad som finns på Guds hjärta om det här och vad forskarna säger – och vad detta kan innebära i praktiken för de kristna sammanhangen, säger Johannes Widlund, ordförande för God jord.
Han säger att kristen miljöaktivism innebär att visa på Guds rike.
– För mig innebär kristen miljöaktivism lärjungaskap. Jag tror att miljöfrågan behöver lyftas fram mycket mer än vad den har gjort i det vanliga kristna livet.
– Nej, absolut inte. Mål och medel ska stå i samklang och en kristen aktivism ska också dofta Jesus, säger Johannes Widlund.
– Det kan handla om de dagliga inköpen av mat och kläder, om användning av energi. Att man blir uppmärksam på detta och inser att vi är en del av den globala världen. Vi vill uppmuntra människor att jobba med de här frågorna. Det handlar om att skapa en medvetenhet, så att vi tar många små steg i rätt riktning, säger Petrus Lilja.
– För någon kan miljöaktivismen innebära att man börjar sopsortera eller köper fairtrade-kaffe, för någon annan innebär det att man arbetar i församlingen på ett annat sätt eller att man börjar påverka sin kommun genom olika projekt.
Måste tänka brett
Det viktiga är att det inte blir för stereotypt och att man tänker brett, säger han.
– Det handlar om att förändra saker på sikt. Lära sig leva enklare. Men vi ska inte skapa en ny syndakatalog, att man säger ´jasså, köper du en sån bil´ eller ´oj, vad det ligger mycket på grillen den här sommaren´.
Att välja rätt som konsument kan vara svårt, säger Petrus Lilja, men just därför är det extra viktigt att vi hjälps åt.
– Det är en komplex fråga, och därför är det tillsammans vi kan ändra saker.
Hållbarhetsfrågorna hänger också intimt samman med frågor om rättvisa och andra sociala frågor, säger Petrus Lilja. Just sociala frågor har kristenheten traditionellt varit bra på, medan man kanske varit senare med att engagera sig i klimatfrågor, säger han, och frågar retoriskt:
– Vad är det som händer på korset? Är det bara individer som befrias, eller ropar hela jorden på befrielse?
Guds plan större än bara individen
För den som månar om hela skapelsen finns bara ett svar, menar han.
– ”Så älskade Gud världen” – Guds räddningsplan har alltid varit större än den enskilda individen.
– Vi har i kristenheten varit sena på bollen när det gäller miljöfrågor. Men i dag finns ett allt mer holistiskt sätt att se på vad kyrkans uppdrag är, och då blir dessa frågor en utmaning för oss. Det handlar också om hur vi behandlar nästan. Om vi köper kläder som barn har tillverkat under usla förhållanden kommer frågorna om vår konsumtion nära. Då tänker man om.
Johannes Widlund instämmer i att delar av kristenheten har varit sena på bollen när det gäller miljö och hållbarhet.
– Kyrkan är världens största folkrörelse, så det är svårt att utvärdera rakt av om vi har varit sena. Men generellt tycker jag att vi borde ha varit pionjärer, och det har vi inte varit. Vi borde ha stått på barrikaderna.
Det har bland annat funnits en typ av missförstånd bland kristna när det gäller tanken att människan är satt att vara härskare på jorden, menar han.
– Vi har missförstått härskartanken. Jag vill dra en parallell till vad Jesus säger om ledarskap. Han säger att vi ska tjäna. I Bibelns andra kapitel står att vi ska bevara skapelsen. Samma ord används när Gud aktivt försvarar och skyddar Israels folk."
Den senaste tidens coronakris har på ett sätt – mitt i all bedrövelse, som ingen ju önskar – samtidigt hjälpt oss att se att det går att tänka om, tänka nytt, säger Petrus Lilja.
– Man märker i den här krisen att ”wow”, så fort människor lärde sig att hålla distans. Så fort man lärde sig att det funkar med digitala möten. Jag hoppas att vi kan behålla dessa erfarenheter. Förhoppningsvis kan vi styra in på nya spännande vägar och känna en upptäckarglädje i det.
