Regeringen föreslog 2018 att åldersgränsen skulle sänkas från 18 år till 15 år för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen, för unga personer som vill byta kön. Till de aktuella ingreppen räknas bland annat avlägsnande av penis och testiklar samt konstruktion av vagina, och avlägsnande av livmoder och vagina och skapande av penis.
Efter hård kritik backade regeringen, och gav i stället Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan.
Läs mer Allt färre unga vill byta kön efter medias uppmärksamhet
"Saknas kunskap"
I veckan har myndigheten offentliggjort sitt svar, där man uttrycker stor tveksamhet till en sänkning av åldersgränsen. Det är i dagsläget mer som talar emot än som talar för att könsförändrande kirurgiska ingrepp ska vara möjliga före 18 års ålder, skriver Socialstyrelsen. Det saknas vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om nytta och risker med dessa ingrepp före 18 års ålder, konstaterar myndigheten. Samtidigt påpekas att ”annan könsbekräftande behandling och stöd” kan fås inom könsdysforivården.
Kraftig ökning
Socialstyrelsen noterar också att det under de senaste åren blivit en kraftig ökning av ”unga och sårbara” patienter inom könsdysforivården, och att det saknas kunskap om orsakerna.
Det behövs mer kunskap för att säkerställa att nyttan med en sänkt åldersgräns överstiger riskerna, och lagstiftningen bör anpassas om kunskapsläget förändras, skriver Socialstyrelsen.
Regeringen har även föreslagit att barn från 12 års ålder ska ges rätt att få ändra sitt juridiska kön, även om någon av vårdnadshavarna är emot det. I den frågan menar Socialstyrelsen att socialtjänsten har den kompetens som behövs för att ”göra de svåra avvägningar som är nödvändiga” för att bedöma vad som är bäst för barnet.
